En Djupdykning i Internationella Brottmålsdomstolens Struktur, Jurisdiktion och Verksamhet

ByRedaktionen S.Kling

Redaktionen: S. Kling 24 maj 2024

En genomgripande analys av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Inledning och Bakgrund

ICC  (International Criminal Court): Ansökan om arresteringsorder gällande Benjamin Netanyahu, och Israels försvarsminister Yoav Gallant, samt Hamasledarna Yahya Sinwar, Mohammed Deif och Ismail Haniyeh, för krigsförbrytelser

Benjamin Netanyahu hävdar: Anklagelsen gäller inte Israel. Låt oss undersöka det.

USA med fler, har inte ratificerat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Men vad gäller länder och stater som Israel, Palestina och (Hamas terrororganisation) samt Gaza:

  1. Israel:
    • Israel har undertecknat men inte ratificerat Romstadgan. Det betyder att Israel inte är en part till ICC och erkänner inte domstolens jurisdiktion.
  2. Palestina:
    • Palestina anslöt sig till Romstadgan den 1 april 2015 och är därmed en part till ICC. Detta innebär att ICC har jurisdiktion över brott som begåtts på palestinskt territorium eller av palestinska medborgare efter detta datum.
  3. Hamas:
    • Hamas är en icke-statlig aktör och kan inte i sig ratificera internationella avtal som Romstadgan. Dock, eftersom Palestina är en part till ICC, kan brott som begås av Hamas medlemmar på palestinskt territorium omfattas av ICC:s jurisdiktion.

Gaza, Palestina och ICC:s jurisdiktion så är den komplex. Här är en detaljerad förklaring av hur ICC:s jurisdiktion förhåller sig till Gaza:

Palestina och ICC

  1. Palestinas Status:
    • Palestina anslöt sig till Romstadgan den 1 april 2015, vilket innebär att Palestina är en part till ICC.
    • Genom att ansluta sig till Romstadgan accepterade Palestina ICC:s jurisdiktion över brott som begås på palestinskt territorium, inklusive Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem.
  2. ICC:s Undersökningar:
    • Den 16 januari 2015 öppnade ICC:s åklagarmyndighet en preliminär undersökning av situationen i Palestina, efter en ad hoc-deklaration av Palestinska myndigheten som accepterade ICC:s jurisdiktion för brott begångna sedan den 13 juni 2014.
    • Den 3 mars 2021 inledde ICC:s åklagarmyndighet en formell utredning av situationen i Palestina, som omfattar påstådda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts i de palestinska territorierna, inklusive Gaza, sedan den 13 juni 2014.

Gaza och ICC:s Jurisdiktion

  1. Territoriell Jurisdiktion:
    • Eftersom Palestina är en part till Romstadgan och har accepterat ICC:s jurisdiktion, har ICC potentiell jurisdiktion över brott som begås i Gaza.
    • Detta innebär att ICC kan undersöka och åtala individer för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begås i Gaza, oavsett om de är palestinska eller israeliska medborgare.
  2. Personlig Jurisdiktion:
    • ICC kan utöva jurisdiktion över individer som begår brott på palestinskt territorium, inklusive Gaza, om dessa individer är från en stat som är part till Romstadgan eller om brotten begås på territoriet av en stat som är part.
    • Detta innebär att individer från Israel (som inte är part till Romstadgan) kan åtalas av ICC för brott begångna i Gaza, eftersom brotten begicks på territoriet av en stat som är part (Palestina).

Begränsningar och Utmaningar

  1. Politisk och Diplomatiskt Motstånd:
    • Israel erkänner inte Palestina som en suverän stat och motsätter sig ICC:s jurisdiktion över situationen i Palestina. Detta skapar betydande politiska och diplomatiska utmaningar.
    • Israel har också argumenterat för att ICC inte har jurisdiktion eftersom Palestina inte är en suverän stat enligt internationell rätt.
  2. Samarbete och Verkställighet:
    • För att ICC ska kunna utreda och åtala misstänkta behöver domstolen samarbete från stater, inklusive hjälp med att samla bevis och verkställa arresteringsorder.
    • Om Israel vägrar att samarbeta med ICC kan det bli svårt för domstolen att framgångsrikt genomföra sina undersökningar och åtal.

Sammanfattning

ICC har potentiell jurisdiktion över Gaza eftersom Palestina är en part till Romstadgan och har accepterat ICC:s jurisdiktion. Detta innebär att ICC kan undersöka och åtala individer för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begås i Gaza. Dock möter ICC betydande politiska och diplomatiska utmaningar, särskilt på grund av Israels motstånd och vägran att erkänna domstolens jurisdiktion i denna fråga.

Introduktion till ICC och dess Historiska Kontext

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) upprättades genom Romstadgan, som trädde i kraft den 1 juli 2002. ICC:s uppdrag är att åtala individer för de allvarligaste internationella brotten, såsom folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Behovet av en permanent internationell domstol uppstod efter andra världskriget, där Nürnbergrättegångarna och Tokyorättegångarna spelade en avgörande roll i att ställa krigsförbrytare till svars.

Efter andra världskriget inrättades två huvudtribunaler för att åtala och döma krigsförbrytare från kriget:

  1. Internationella Militärtribunalen i Nürnberg (Nürnbergrättegångarna)
    • Plats: Nürnberg, Tyskland
    • Tid: 20 november 1945 – 1 oktober 1946
    • Ansvar: Rättegångarna i Nürnberg var ansvariga för att åtala och döma de främsta ledarna av Nazityskland för brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
    • Struktur: Tribunalen bestod av domare från de fyra allierade segrarmakterna: USA, Storbritannien, Sovjetunionen och Frankrike.
    • Betydande Domar: 24 ledande nazister ställdes inför rätta, inklusive Hermann Göring, Rudolf Hess och Joachim von Ribbentrop. Av dessa dömdes 12 till döden, tre till livstids fängelse, fyra till fängelse mellan 10 och 20 år, och tre frikändes.
  2. Internationella Militärtribunalen för Fjärran Östern (Tokyorättegångarna)
    • Plats: Tokyo, Japan
    • Tid: 3 maj 1946 – 12 november 1948
    • Ansvar: Tokyorättegångarna, även kända som Tokyo War Crimes Tribunal, hade som uppdrag att åtala och döma ledarna av Kejsardömet Japan för brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
    • Struktur: Domstolen bestod av domare från 11 allierade nationer, inklusive USA, Sovjetunionen, Kina, och Storbritannien.
    • Betydande Domar: 28 japanska ledare åtalades, däribland premiärminister Hideki Tojo. Av dessa dömdes sju till döden, 16 till livstids fängelse, och två till kortare fängelsestraff. Tre åtalade dog under rättegången.

Dessa tribunaler avslutade sina verksamheter kort efter att deras respektive rättegångar var avslutade.

Organisatorisk Struktur och Funktioner

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har en specifik organisatorisk struktur som är utformad för att hantera de allvarligaste internationella brotten. ICC är indelad i fyra huvudorgan:

  1. Ordförandeskammaren (The Presidency):
    • Ordförandeskammaren består av ICC:s president och två vicepresidenter, som väljs av domarna i domstolen.
    • Dess uppgifter inkluderar att representera domstolen på internationell nivå, ansvara för den övergripande administrationen av domstolen och övervaka dess rättsliga funktioner.
  2. Domstolskamrarna (Judicial Divisions):
    • Domstolen har tre domstolskammare: förberedande kammaren (Pre-Trial Division), rättegångskammaren (Trial Division) och överklagandekammaren (Appeals Division).
    • Varje kammare består av domare som är specialiserade på olika stadier av den rättsliga processen, från inledande undersökningar till överklaganden.
  3. Åklagarmyndigheten (Office of the Prosecutor):
    • Åklagarmyndigheten leds av chefsåklagaren, som väljs för en nioårsperiod.
    • Åklagarmyndighetens uppgift är att genomföra undersökningar och väcka åtal mot personer som anklagas för de allvarligaste internationella brotten. De arbetar självständigt och är oberoende från domstolens andra organ.
  4. Kansliet (Registry):
    • Kansliet ansvarar för den icke-rättsliga administrationen och stödfunktioner inom domstolen.
    • Kanslichefen (Registrar) ansvarar för att hantera domstolens verksamhet, inklusive administration av personal, budget, säkerhet och informationsteknologi.

Jurisdiktion och Rättsliga Processer

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har specifika regler för sin tidsmässiga jurisdiktion, vilket påverkar hur långt tillbaka i tiden domstolen kan behandla fall. Här är de centrala aspekterna av ICC:s tidsmässiga jurisdiktion:

  1. Tidsmässig Jurisdiktion:
    • ICC kan endast behandla brott som begåtts efter Romstadgans ikraftträdande, vilket är den 1 juli 2002. Detta är det absoluta startdatumet för domstolens jurisdiktion.
    • För stater som ansluter sig till Romstadgan efter den 1 juli 2002 kan ICC endast behandla brott som begåtts efter den dag då staten blev part i Romstadgan. Detta innebär att domstolen inte har jurisdiktion över brott som begåtts innan staten anslöt sig till Romstadgan.
    • En stat som inte är part i Romstadgan kan acceptera ICC:s jurisdiktion retroaktivt för brott som begåtts efter den 1 juli 2002. Detta görs genom en deklaration enligt artikel 12(3) i Romstadgan, där staten frivilligt accepterar domstolens jurisdiktion för specifika brott eller tidsperioder.
  2. Begränsningar och Undantag:
    • ICC kan inte utreda eller åtala brott som begåtts före den 1 juli 2002, oavsett när en stat anslöt sig till Romstadgan eller utfärdade en artikel 12(3)-deklaration.
    • Domstolen är också begränsad av principen om ”komplementaritet”, vilket innebär att den endast agerar när nationella rättssystem är ovilliga eller oförmögna att själva genomföra rättvisa rättegångar.
  3. Exempel:
    • Om en stat blev part i Romstadgan den 1 januari 2010, kan ICC endast utreda och åtala brott som begåtts på den statens territorium eller av dess medborgare efter detta datum.
    • Om en stat som inte är part i Romstadgan accepterar domstolens jurisdiktion den 1 januari 2020 genom en artikel 12(3)-deklaration, kan ICC undersöka och åtala brott som begåtts efter den 1 juli 2002, förutsatt att staten specificerar detta i sin deklaration.

Flera aktörer kan anmäla misstankar om brott till ICC. Medlemsländer och FN:s säkerhetsråd har formella mekanismer för att hänvisa situationer till domstolen. Åklagarmyndigheten kan också inleda undersökningar på eget initiativ, och stater som inte är parter i Romstadgan kan acceptera ICC:s jurisdiktion för specifika fall. Dessutom kan icke-statliga aktörer och individer lämna information som kan leda till att åklagarmyndigheten överväger att inleda en undersökning.

Fallstudier och Betydande Domar

Sedan Internationella brottmålsdomstolen (ICC) bildades 2002 har den hanterat ett antal mål där slutliga domar har fällts och straff har avtjänats. Här är några av de mest framträdande fallen:

  1. Thomas Lubanga Dyilo (Kongo-Kinshasa):
    • Brott: Rekrytering och användning av barnsoldater i Ituri-regionen i Demokratiska republiken Kongo.
    • Dom: Dömdes 2012 till 14 års fängelse.
    • Status: Straffet avtjänades i en fängelseanläggning i Kongo-Kinshasa.
  2. Germain Katanga (Kongo-Kinshasa):
    • Brott: Medhjälp till brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, inklusive mord och attacker mot civila.
    • Dom: Dömdes 2014 till 12 års fängelse.
    • Status: Efter att ha avtjänat en del av sitt straff i Haag, överfördes Katanga till Demokratiska republiken Kongo för att avtjäna resten av sitt straff.
  3. Jean-Pierre Bemba Gombo (Centralafrikanska republiken):
    • Brott: Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, inklusive mord, våldtäkt och plundring i Centralafrikanska republiken.
    • Dom: Dömdes 2016 till 18 års fängelse, men denna dom upphävdes 2018 av överklagandekammaren på grund av brister i bevisningen.
    • Status: Frikändes efter överklagan och släpptes fri.
  4. Ahmad Al Faqi Al Mahdi (Mali):
    • Brott: Krigsförbrytelse för förstörelse av religiösa och historiska monument i Timbuktu, Mali.
    • Dom: Dömdes 2016 till 9 års fängelse.
    • Status: Al Mahdi avtjänar sitt straff i en fängelseanläggning i ett land som har ingått avtal med ICC.
  5. Bosco Ntaganda (Kongo-Kinshasa):
    • Brott: Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, inklusive mord, våldtäkt, sexuellt slaveri och värvning av barnsoldater.
    • Dom: Dömdes 2019 till 30 års fängelse.
    • Status: Avtjänar sitt straff i en fängelseanläggning i ett land som har avtal med ICC.

Utmaningar och Kritik

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) möter kritik och utmaningar relaterade till politisk påverkan, suveränitetsfrågor och brist på samarbete från vissa stater. Här är några av de huvudsakliga utmaningarna och kritiken:

  1. Politiska och praktiska hinder för ICC:s arbete:
    • ICC har begränsad möjlighet att genomdriva sina beslut i länder som inte erkänner dess jurisdiktion. Detta inkluderar stora och inflytelserika länder som USA, Kina, Ryssland och Indien, som inte har ratificerat Romstadgan.
    • Flera afrikanska länder har uttryckt missnöje med vad de uppfattar som en oproportionerlig fokusering på afrikanska ledare, vilket har lett till att vissa länder hotat att dra sig ur Romstadgan.
  2. Kritiska perspektiv på ICC:s effektivitet och opartiskhet:
    • ICC har kritiserats för att vara ineffektiv och långsam i sina rättsliga processer. Detta har lett till frustration bland offer och deras anhöriga som söker rättvisa.
    • Det finns också farhågor om att ICC kan vara utsatt för politiska påtryckningar, vilket kan påverka dess opartiskhet och beslutsfattande.
  3. Stater som inte har ratificerat Romstadgan och deras skäl:
    • Länder som USA har uttryckt oro för att ICC:s jurisdiktion kan användas politiskt mot deras medborgare och militärpersonal.
    • Andra länder, som Kina och Ryssland, har angett suveränitetsskäl och en önskan att hantera rättsliga frågor nationellt snarare än internationellt.
  4. Exempel på politisk asyl och skydd:
    • Exempel som Omar al-Bashir, tidigare president i Sudan, illustrerar hur politiska och diplomatiska hinder kan påverka ICC:s arbete. Trots en arresteringsorder från ICC reste al-Bashir till flera ICC-medlemsländer utan att bli gripen, vilket ledde till kritik mot dessa länder för att inte uppfylla sina skyldigheter under Romstadgan.

Framtiden för ICC

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) står inför flera utmaningar och möjligheter när det gäller dess framtid och roll i att upprätthålla internationell rättvisa:

  1. Möjliga reformer och förbättringar för att stärka ICC:s effektivitet:
    • Det finns pågående diskussioner om hur ICC kan reformeras för att bli mer effektiv och snabbare i sina rättsliga processer. Förbättringar kan inkludera ökade resurser, bättre samarbete med medlemsstater och tekniska uppgraderingar för att hantera komplexa utredningar.
  2. Framtida utmaningar och ICC:s potential att hantera dem:
    • ICC måste navigera genom politiska påtryckningar och säkerställa sin oberoende och opartiskhet. Att upprätthålla internationellt förtroende är avgörande för dess fortsatta legitimitet.
    • Domstolen måste också fortsätta att arbeta för att öka antalet stater som ratificerar Romstadgan, vilket skulle stärka dess globala räckvidd och förmåga att bekämpa straffrihet.
  3. Betydelsen av internationellt samarbete och engagemang:
    • För att ICC ska vara effektiv måste medlemsstaterna visa en vilja att samarbeta fullt ut, inklusive att verkställa arresteringsorder och tillhandahålla nödvändig rättslig och logistisk hjälp.
    • Internationella organisationer och civilsamhället spelar också en viktig roll i att stödja ICC:s arbete och främja medvetenhet om dess betydelse.
  4. ICC:s roll i att främja global rättvisa och bekämpa straffrihet:
    • ICC har en unik position att bidra till global rättvisa genom att åtala individer för de allvarligaste brotten som begås mot mänskligheten. Domstolens arbete sänder en signal om att sådana brott inte kommer att tolereras och att förövarna kommer att ställas till svars.

Genom att navigera dessa utmaningar och bygga vidare på sina styrkor kan ICC fortsätta att vara en viktig institution i det internationella rättssystemet, som arbetar för att säkerställa rättvisa för offer och bidra till fred och säkerhet världen över.