Amerikanska Presidentvalet: ”Så går det till”

Artikelförfattare: Globalismens Maktelit/ S. Kling

3 406 ord, 18 minuters läsning.

Hur går det amerikanska valet egentligen till?

Bakgrund

För många i Sverige kan det amerikanska valprocessen framstå som både komplex och svårbegriplig. Till skillnad från vårt eget system, där valresultaten i stort sett bestäms av hur många röster ett parti eller en kandidat får, finns det i USA en rad steg och processer som påverkar utfallet. Detta kan skapa förvirring och ge intrycket av att valet är mer invecklat än det faktiskt är.

I den här artikeln kommer vi att dyka ner i detaljerna och förklara hur det amerikanska valsystemet fungerar. Vi kommer att bryta ner varje del av processen, från de första primärvalen till det slutgiltiga valet av president. Vårt mål är att klargöra hur detta demokratiska system är uppbyggt, varför det fungerar som det gör, och vad de olika stegen innebär för det slutgiltiga resultatet.

Vi kommer inte att fokusera på de specifika kandidaterna eller utfallet av det pågående valet, utan istället lägga tonvikten på att förstå mekanismerna bakom det amerikanska valsystemet. Vår förhoppning är att ge en tydlig och enkel förklaring som gör att du som läsare kan följa med i rapporteringen med större förståelse för hur det hela hänger ihop.

Välkommen att följa med oss på denna resa genom det amerikanska valsystemet!

Hur det amerikanska valsystemet fungerar.

Särskilt med fokus på presidentvalet, elektorskollegiet och hur röster räknas.

1. Primärval och Caucuses

Beskrivning: Processen där de politiska partierna väljer sina kandidater genom primärval och caucuses i varje delstat.

2. Partikonvent

Beskrivning: De nationella partikonventen där de slutgiltiga presidentkandidaterna formellt nomineras av sina respektive partier.

3. Allmänna Valet

Beskrivning: Det nationella valet där väljare över hela USA röstar på presidentkandidaterna.

4. Elektorskollegiet

Beskrivning: Förklarar hur elektorskollegiet fungerar, där varje delstats elektorer avger sina röster baserat på resultatet av det allmänna valet.

5. Valresultat och Certifiering

Beskrivning: Processen för att räkna och certifiera valresultaten i varje delstat samt elektorsrösterna på nationell nivå.

6. Inauguration (Inträdesceremonin)

Beskrivning: Den formella ceremonin där den nya eller omvalda presidenten svärs in och officiellt tillträder sitt ämbete.

7. Eftervalsanalys och Överlämning

Beskrivning: Analys av valresultaten, inklusive överlämning av makten om det är en ny president som tillträder.

Ingående begreppsförklaringar

1. Primärval och Caucuses

I den amerikanska presidentvalscykeln börjar processen med att de politiska partierna – främst Demokraterna och Republikanerna – nominerar sina kandidater genom en serie valhändelser som kallas primärval och caucuses. Dessa val sker i varje delstat och territorium, och de är det första steget i att avgöra vilka kandidater som kommer att representera sina partier i det nationella presidentvalet.

Vad är ett Primärval?

Ett primärval är en röstningsprocess där registrerade väljare i ett parti röstar för att välja sin föredragna kandidat bland flera kandidater som tävlar om att bli partiets presidentkandidat. Primärval kan vara antingen ”öppna” eller ”stängda”:

Öppna primärval: Alla registrerade väljare, oavsett partimedlemskap, kan delta och rösta på en kandidat.
Stängda primärval: Endast väljare som är registrerade med partiet får rösta i primärvalet.

Resultatet av primärvalet avgör hur många delegater varje kandidat får tilldelade sig. Delegaterna är individer som skickas till partiets nationella konvent för att formellt rösta och välja partiets kandidat baserat på primärvalsresultatet.

Vad är en Caucus?

En caucus är en mer deltagarbaserad form av valmöte där partimedlemmar samlas på lokala möten för att diskutera och rösta på sin favoritkandidat. Caucuses är ofta mer informella och interaktiva jämfört med primärval. Deltagarna kan till exempel samlas i grupper som stöder olika kandidater, och efter diskussioner och omröstningar avgörs vilket antal delegater som varje kandidat får.

Caucuses används i färre delstater jämfört med primärval och tenderar att attrahera ett mindre antal väljare, men de som deltar är ofta mycket engagerade och aktiva i partiet.

Vikten av Tidiga Delstater

De första primärvalen och caucuses äger rum i delstater som Iowa, New Hampshire, Nevada och South Carolina. Dessa tidiga valhändelser är mycket inflytelserika eftersom de kan sätta tonen för hela primärvalssäsongen. En stark prestation i dessa delstater kan ge en kandidat momentum och ökat stöd, medan ett dåligt resultat kan skada en kandidats chanser att fortsätta sin kampanj.

Super Tuesday

En annan viktig milstolpe under primärvalssäsongen är Super Tuesday, en dag då ett stort antal delstater håller sina primärval samtidigt. Resultaten från Super Tuesday ger en stark indikation på vilka kandidater som är de främsta utmanarna och vilka som kanske behöver avsluta sina kampanjer.

Delegater och Konvent

När primärval och caucuses är genomförda har varje kandidat tilldelats ett antal delegater baserat på deras resultat i varje delstat. Det slutliga målet för kandidaterna är att vinna tillräckligt många delegater för att säkra sin partinominering vid partiets nationella konvent. Den kandidat som får en majoritet av delegaternas röster vid konventet blir officiellt partiets presidentkandidat.

2. Partikonvent

Efter att primärvalen och caucuses har avslutats i varje delstat, och kandidaterna har samlat delegater baserat på sina prestationer, kulminerar processen i partikonventen. Partikonventen är stora, nationella sammankomster där varje politiskt parti formellt nominerar sin presidentkandidat och vice presidentkandidat inför det allmänna valet.

Vad är ett Partikonvent?

Ett partikonvent är en formell händelse där delegater från hela landet samlas för att välja partiets kandidat till presidentposten. Både Demokratiska partiet och Republikanska partiet håller sina egna nationella konvent under sommaren före presidentvalet. Dessa konvent fungerar som både ett tillfälle för partiet att ena sig bakom en kandidat och som en startpunkt för den nationella valkampanjen.

Delegaternas Roll

Delegaterna, som valdes genom primärvalen och caucuses, spelar en avgörande roll vid partikonventet. De är representanter för sina delstater och röstar på partikonventet för den kandidat de är bundna till, baserat på resultatet av primärvalen och caucuses. Målet för varje kandidat är att samla en majoritet av delegaternas röster, vilket krävs för att formellt vinna partiets nominering.

Det finns också ”superdelegater” (i Demokratiska partiet), som är partitjänstemän och andra framstående partimedlemmar som har rätt att rösta på konventet, men som inte är bundna av resultaten från primärvalen och caucuses. Dessa superdelegater kan rösta efter eget omdöme, vilket kan påverka slutresultatet om det är en jämn kamp.

Händelser under Konventet

Partikonventet sträcker sig vanligtvis över flera dagar och innehåller en rad olika aktiviteter och ceremonier:

Keynote Speech: En framstående partimedlem eller stigande stjärna håller ett huvudtal, som ofta sätter tonen för konventet och det kommande valet.
Plattformen: Partiets politiska plattform, som är en sammanställning av partiets policyer och ståndpunkter i viktiga frågor, diskuteras och antas officiellt.
Nominering av Kandidater: Delegaterna röstar formellt på sina kandidater. I de flesta fall är det redan klart vem som kommer att vinna nomineringen, men röstningen är en viktig formell process. Om ingen kandidat får majoritet i den första omröstningen, kan det bli flera omröstningar tills en kandidat får tillräckligt med stöd.
Val av Vice President: Presidentkandidaten tillkännager sin vice presidentkandidat under konventet, och denne godkänns formellt av delegaterna.
Talet av Nominerade Kandidaten: Den nominerade presidentkandidaten håller ett acceptanstal där de officiellt accepterar partiets nominering och skisserar sin vision för landet. Detta tal anses vara ett av de viktigaste ögonblicken i valkampanjen och ses av miljontals människor.

Enande och Mobilisering

Partikonventet är inte bara en formell process, utan också en tid för partiet att ena sig efter en ofta utdragen primärvalskampanj. Partiledare, före detta motståndare, och delegater samlas för att visa en enad front och mobilisera sina supportrar inför det allmänna valet. Konventet är också en viktig plattform för att nå ut till väljare och börja samla stöd på nationell nivå.

Startskott för Valrörelsen

Efter partikonventet är den nominerade kandidaten officiellt partiets representant i presidentvalet, och valrörelsen går in i en ny fas. Konventet markerar övergången från den interna kampen inom partiet till den nationella tävlingen mot motståndaren från det andra partiet.

3. Allmänna Valet

Efter att partierna har nominerat sina presidentkandidater vid sina respektive partikonvent, riktas all uppmärksamhet mot det allmänna valet, som hålls på den första tisdagen i november vart fjärde år. Detta är den händelse där amerikanska medborgare från alla delstater röstar för att välja vem som ska bli USAnästa president.

Valdag och Röstningsprocessen

På valdagen går miljontals amerikaner till sina lokala vallokaler för att rösta. Väljare har möjlighet att rösta på flera olika sätt:

Personlig röstning: De flesta röstar personligen på valdagen genom att besöka en vallokal och avlägga sin röst i en röstningsmaskin eller genom att använda pappersröstsedlar.
Förhandsröstning: Många delstater tillåter förhandsröstning (early voting), vilket innebär att väljare kan rösta personligen i dagarna eller veckorna före valdagen.
Poströstning: Väljare kan också välja att rösta via post, särskilt om de inte kan närvara på valdagen. Poströstning har blivit alltmer populärt och används av många, inklusive äldre och personer som bor utomlands.

Popular Vote

Rösterna som samlas in på valdagen kallas för den populära rösten (popular vote). Det är det totala antalet röster som varje kandidat får från väljare över hela landet. Även om den populära rösten visar vilket stöd varje kandidat har nationellt, är det inte den som direkt avgör vem som blir president.

Röstning på Elektorer

Det amerikanska valsystemet är ett indirekt system där väljare tekniskt sett röstar på en grupp elektorer som är förpliktade att rösta på en specifik kandidat. Dessa elektorer representerar varje delstat och deras antal baseras på delstatens befolkning. Den kandidat som får flest röster i en delstat vinner alla delstatens elektorsröster (med undantag för Maine och Nebraska, som har ett proportionellt system).

Swingstaternas Roll

En viktig aspekt av det allmänna valet är swingstater, eller battleground states, där resultatet är osäkert och där båda partierna har en rimlig chans att vinna. Kandidaterna fokuserar ofta sina kampanjer på dessa stater, eftersom deras elektorsröster kan avgöra valet.

Sammanfattning av Resultaten

På valkvällen och dagarna därefter sammanställs resultaten från hela landet, och en preliminär vinnare kan vanligtvis utses baserat på de elektorsröster som räknas. Men det slutgiltiga resultatet är inte officiellt förrän alla elektorsröster är räknade och certifierade.

4. Elektorskollegiet

Elektorskollegiet är en unik och central del av det amerikanska presidentvalet. Det är detta system som formellt avgör vem som blir USApresident, snarare än den populära rösten nationellt.

Vad är Elektorskollegiet?

Elektorskollegiet består av 538 elektorer, en för varje medlem av kongressen (435 representanthusledamöter och 100 senatorer), plus tre elektorer för District of Columbia. Varje delstat tilldelas ett antal elektorer som motsvarar dess totala antal kongressledamöter. De flesta delstater använder ett ”winner-takes-all”-system, vilket innebär att den kandidat som vinner flest röster i en delstat får alla dess elektorsröster.

Hur Fungerar Röstningen?

Efter att väljare har röstat på valdagen, samlas de vinnande elektorerna i sina respektive delstater i december för att avge sina röster för president och vice president. Dessa röster skickas sedan till kongressen, där de räknas och certifieras i januari.

Krav för Att Vinna

För att bli president måste en kandidat vinna en majoritet av elektorsrösterna, vilket innebär minst 270 av de 538 rösterna. Om ingen kandidat får 270 elektorsröster, avgörs valet av representanthuset, där varje delstat har en röst.

Kontroverser och Diskussioner

Elektorskollegiet har varit föremål för mycket debatt och kritik, särskilt efter val där en kandidat har vunnit den populära rösten men förlorat elektorsrösterna och därmed valet, som i valen 2000 och 2016. Kritiker hävdar att systemet inte alltid reflekterar folkets vilja, medan försvarare menar att det skyddar mindre befolkade delstaters intressen.

Slutgiltig Certifiering

När elektorsrösterna har räknats och certifierats av kongressen är valet formellt avgjort, och den vinnande kandidaten förbereder sig för att sväras in som president.

5. Valresultat och Certifiering

Efter valet och elektorsröstningen kommer processen för att formellt bekräfta och certifiera resultaten. Denna fas är avgörande för att säkerställa att valet har genomförts korrekt och att det inte finns några oegentligheter.

Räkningsprocessen

Efter valdagen börjar rösterna räknas på delstatsnivå. Poströster och förhandsröster kan göra att den slutgiltiga räkningen tar några dagar eller veckor, särskilt i mycket jämna val. Valmyndigheter i varje delstat ansvarar för att räkna alla röster och rapportera resultaten.

Certifiering av Valresultat

När alla röster är räknade certifierar varje delstats valmyndighet resultaten. Certifieringen är en formell process som bekräftar att valet har genomförts enligt lagen och att resultatet är korrekt.

Elektorsrösterna Räknas

I januari efter valet träffas den nya kongressen för att räkna elektorsrösterna och officiellt fastställa valresultatet. Vice presidenten, som fungerar som senatens president, leder räkningen. Om det inte uppstår några invändningar eller kontroverser, bekräftas valresultatet och den vinnande kandidaten utses formellt till USAnästa president.

Eventuella Utmaningar

I vissa fall kan valresultaten ifrågasättas genom omräkningar, rättsliga prövningar eller andra utmaningar. Dessa processer kan försena certifieringen, men i de flesta fall bekräftas resultatet utan större problem.

Slutgiltig Offentliggörande

När resultatet är certifierat, meddelas den officiella vinnaren av valet, och fokus skiftar till förberedelserna inför den kommande presidentperioden.

6. Inauguration (Inträdesceremoni)

Inaugurationen är den formella ceremonin där den nyvalda presidenten svärs in och formellt tillträder sitt ämbete. Denna händelse markerar slutet på valprocessen och början på en ny presidentperiod.

När och Var?

Inaugurationen hålls den 20 januari året efter valet, på trappan till Kapitolium i Washington, D.C. Ceremonin är en av de mest symboliska och viktiga händelserna i den amerikanska politiska kalendern.

Presidentens Ed

Höjdpunkten i ceremonin är när den nyvalda presidenten avlägger sin ämbetsed. Med handen på en bibel, svär presidenten att ”bevara, skydda och försvara Förenta staternas konstitution”. Detta markerar det officiella övertagandet av makten.

Tal till Nationen

Efter att ha svurit eden håller den nya presidenten ett tal till nationen, känt som ”inauguration speech”. I detta tal beskriver presidenten sina visioner och mål för sin kommande mandatperiod och talar ofta om enhet, hopp och de utmaningar som landet står inför.

Firande och Parader

Efter ceremonin äger ofta en parad rum längs Pennsylvania Avenue, där den nya presidenten och vice presidenten hyllas av folkmassor och olika föreningar och grupper. På kvällen hålls ofta en eller flera formella baler för att fira händelsen.

Betydelsen av Överlämningen

Inaugurationen representerar också den fredliga övergången av makten, en grundläggande princip i amerikansk demokrati. Detta är särskilt viktigt när en ny president från ett annat parti tillträder, och det markerar kontinuiteten i landets styrning.

7. Eftervalsanalys och Överlämning

Efter att valet är avgjort och den nya presidenten har svurits in, följer en period av eftervalsanalys och överlämning av makten.

Eftervalsanalys

Efter valet analyserar politiker, analytiker och medier

Kommentarer

Nationellt antal röster i presidentvalet: Populär röstsumman (Popular Vote)

Inte avgörande för valets utgång: I det slutgiltiga presidentvalet i november spelar det totala antalet röster nationellt, den så kallade populär röstsumman, inte direkt någon roll för att avgöra vem som blir president. Det som avgör är istället antalet elektorsröster som varje kandidat får genom att vinna en majoritet i olika delstater.

Elektorskollegiet: Nyckeln till att vinna presidentvalet

Elektorsröster: För att vinna presidentvalet måste en kandidat samla minst 270 av de 538 elektorsrösterna som fördelas mellan delstaterna. Elektorerna röstar i elektorskollegiet, och det är deras röster som formellt avgör vem som blir president.
Strategisk fokus på delstater: Därför handlar kampanjerna om att vinna de delstater som kan ge flest elektorsröster. Vissa delstater är säkra för det ena eller andra partiet, medan andra, de så kallade swingstaterna, är mer oförutsägbara och kan avgöra valet. Kandidaterna fokuserar sina resurser på att vinna dessa nyckelstater snarare än att maximera det nationella antalet röster.

Sammanfattning

Primärvalen bestämmer vilken kandidat som representerar varje parti i det nationella valet, men de ger ingen direkt indikation på hur det slutliga valet kommer att sluta i termer av elektorsröster. I slutändan handlar presidentvalet om att vinna elektorsröster genom att ta hem segern i så många delstater som möjligt, snarare än att vinna flest röster nationellt.

Det är en komplex men avgörande skillnad som gör det amerikanska valsystemet unikt, och det förklarar varför en kandidat kan bli president trots att den andra kandidaten fått fler röster nationellt, som till exempel hände i valen 2000 och 2016.

Hillary Clinton fick fler nationella röster (den så kallade ”popular vote”) i presidentvalet 2016 än Donald Trump, men hon förlorade valet eftersom Trump vann fler elektorsröster, vilket är det som faktiskt avgör vem som blir president i USA. Clinton fick cirka 2,9 miljoner fler röster än Trump nationellt, men Trump vann 304 elektorsröster mot Clintons 227.

Pages: 1 2