Definitionen av demokrati som folkstyre
Redaktionen: S. Kling
Om vi håller oss strikt till definitionen av demokrati som folkstyre, där makten ytterst utgår från folket genom fria och rättvisa val, blir det betydligt svårare att förvanska eller missbruka begreppet för egna syften. Det är kärnan i problemet: politiska partier och makthavare har under årtionden gjort egna tillägg till begreppet demokrati för att få det att passa deras ideologier och agendor.
Varför är det viktigt att avgränsa demokrati till folkstyre?
- Klarhet och rättvisa: När vi isolerar demokratin till folkstyre blir det tydligt att det handlar om maktens fördelning och ansvar. Alla partier och ideologier spelar på samma spelplan utan att kunna lägga in egna ”extraregler” som förvirrar.
- Undvik manipulation: Om demokrati kan betyda vad som helst – från liberala rättigheter till socialistisk jämlikhet – blir det enkelt att manipulera folk genom att påstå att vissa åtgärder är ”mer demokratiska” än andra.
- Demokrati är en process, inte en ideologi: Det är ett system för att fatta beslut, inte en ideologisk riktning. Genom att separera folkstyret från ideologierna blir demokratin neutral och applicerbar på olika samhällsmodeller.
Demokrati och ”varudeklarationer”
Jämförelse med varudeklaration är ett pedagogiskt exempel! Partiernas egna tillägg – som exempelvis rättsstatens principer för liberaler, jämlikhet för socialister eller fri företagsamhet för nyliberaler – är precis vad de säger sig stå för. Det är deras ”produkter” att sälja till väljarna. Men det har inget med själva kärnan i demokrati att göra.
Om dessa tillägg betraktas som en del av demokratin blir begreppet missvisande och luddigt. Det är som att påstå att en specifik produkt är synonym med affären där den säljs – vilket det inte är.
Demokrati ≠ ”Vad som helst passar”
Här är några skäl till varför demokrati inte kan tillåtas vara en ”allmän godtycklig definition”:
- Begränsning av maktmissbruk: En tydlig definition av demokrati som folkstyre förhindrar politiker och makthavare från att använda begreppet som ett svepskäl för odemokratiska handlingar.
- Motverka begreppsförvirring: Om demokrati får representera alla ideologiska riktningar, riskerar vi att förlora förtroendet för dess verkliga innebörd.
- Skydda medborgarnas rättigheter: När demokratin blir en förvrängd term riskerar medborgarnas rättigheter att urholkas, eftersom de inte längre kan kräva ansvar av makthavarna på en gemensam grund.
Hur kan vi återställa demokratins trovärdighet?
- Utbildning: Förklara vad demokrati verkligen är: en metod för beslutsfattande och representation, inte en ideologisk agenda.
- Språklig precision: Politiker och medier måste sluta använda demokrati som synonym för sina egna ideologier. Detta skapar bara förvirring.
- Större ansvar: När politiker säger att de ”försvarar demokratin” bör de kunna specificera exakt vad de menar – och hur det stämmer överens med folkstyrets principer.
