EU:s försvarsupprustning – En skuldspiral med dolda avsikter – 9000 miljarder Kronor

ByRedaktionen S.Kling

Redaktör: S. Kling

EU:s senaste utspel om att satsa 9000 miljarder kronor på upprustning väcker allvarliga frågor. Officiellt handlar det om att stärka Europas försvar – men vem är fienden? Medlemsländerna pressas att skuldsätta sig via EU för att finansiera satsningen, vilket i praktiken innebär att unionens grepp om medlemsstaternas ekonomi och försvar stärks radikalt. Är detta en genuin säkerhetsåtgärd eller ett steg mot en överstatlig militär kontroll?

Vad handlar detta egentligen om?

  • EU-kommissionens förslag inkluderar: Undantag från budgetreglerna – Låter länder gå in i större skuld under förevändning att stärka försvaret.
  • En EU-fond på 150 miljarder euro – Där medlemsländer kan låna pengar för försvarssatsningar, vilket innebär att de blir ekonomiskt beroende av EU.
  • Länder med svag ekonomi får förtur på lånen – utan garantier – vilket betyder att EU i praktiken kommer äga dem.
  • En framtida EU-armé? – När unionen styr finansieringen av medlemsländernas försvar, är nästa logiska steg att kräva en gemensam försvarsmakt under EU-kommissionens kontroll.

Men frågan kvarstår: Vem hotar egentligen EU?

Ingen tydlig fiende – men massiv skuldsättning

Historiskt sett har upprustning skett som svar på ett reellt hot. Idag ser vi inget konkret hot mot EU som skulle motivera en rekordstor försvarsbudget på 9000 miljarder kronor.

  • Om Ryssland är hotet: NATO har redan kraftigt ökat sin närvaro i Europa. Dessutom har Europas länder individuellt stärkt sina försvar.
  • Om terrorism är hotet: EU:s politik har själva möjliggjort massmigration som skapat inre instabilitet. Att militarisera mot ett inhemskt hot är en farlig väg att gå.
  • Om ”demokrati och stabilitet” är hotet: Då blir det tydligt att EU bygger en militärmakt inte för yttre hot, utan för inre kontroll över medlemsstaterna.

Det verkliga hotet är att medlemsländerna låses in i en skuldspiral som förhindrar dem från att lämna unionen.

EU:s långsiktiga mål: Kontroll genom skuld

Att tvinga in medlemsländer i massiv skuldsättning under EU:s ledning följer en beprövad strategi. Vi har sett detta förut:

  • Grekland tvingades in i ett ekonomiskt tvångsförvaltarskap där Bryssel tog över landets finanspolitik efter eurokrisen.
  • Italien och Spanien har blivit beroende av EU-stödpaket och har förlorat delar av sin ekonomiska suveränitet.
  • Euron har låst länder vid en gemensam valuta, vilket förhindrar dem från att anpassa sin ekonomi efter egna behov.
  • Nu används samma strategi för försvaret. Genom att styra finansieringen av ländernas försvarsmakter skapar EU ett beroende som på sikt gör det omöjligt att lämna unionen utan enorma ekonomiska konsekvenser.

Tyskland, Black-Rock och EU:s ekonomiska skuggspel

Tysklands nya förbundskansler har nu begärt ytterligare 2 200 miljarder euro i lån till Tyskland. En intressant detalj är att han tidigare varit VD för Black-Rock Tyskland – en av världens mäktigaste finansaktörer.

  • EU:s skuldplan gynnar alltså de ekonomiska eliterna och storbankerna, inte Europas folk.
  • Tyskland och Black-Rock har redan ett nätverk i Bryssel – detta är deras väg till ekonomisk dominans.
  • EU-länderna blir livegna under Bryssels och storbankernas kontroll.

Globalisternas slutmål: Bryssel som världshegemoni

Globalisterna har nu flyttat sitt högkvarter till Bryssel. Det är här deras världshegemoni ska förverkligas.

  • EU har gått från att vara en ekonomisk union till att bli ett överstatligt imperium.
  • Genom skuld och militär kontroll binds medlemsländerna hårdare än någonsin.
  • Målet är total överstatlighet, där nationella regeringar bara blir en fasad.

Vi vet vad som försiggår, tro inget annat!