Expert och forskare – Inte samma sak

585 ord, 3 minuters läsning.

Redaktionen/Globalismens maktelit/ S.Kling

Expressen: Forskare varnar för ”Trumps München”

Bakgrund:

I en nyligen publicerad artikel om säkerhetsläget i Europa och risken för en eskalerande konflikt i Ukraina, satte Expressen rubriken ”Forskare varnar för ’Trumps München’.” Men en närmare undersökning visar att rubriken inte stämmer överens med ursprungskällan och att läsarna ges en missvisande bild av vilka som står bakom uttalandet.

Artikeln bygger på en text från tankesmedjan The Democratic Strategy Initiative (DSI), som beskriver ett scenario där 110 experter, inte forskare, ska ha undertecknat ett uttalande om Europas säkerhet. Men som DSI själva tydligt angav, rör det sig inte om forskare i akademisk mening, utan om en samling experter inom säkerhetspolitik, försvar och diplomati. Även ”uppropet” är en konstruktion av DSI, och inte ett officiellt initiativ från experterna själva.

Missvisande användning av ordet ”upprop” och konsekvenser för trovärdigheten

Genom att kalla texten för ett ”upprop” ger Expressen intryck av att dessa experter aktivt gått samman för att underteckna en gemensam uppmaning, när det i själva verket är DSI som satt samman deras namn i ett uttalande. Denna skillnad är inte trivial. Genom att låta det framstå som ett samlat upprop från experterna riskerar artikeln att ge en överdriven bild av samstämmighet och akademisk auktoritet.

Ordet ”forskare” vs ”experter” – en viktig skillnad

Att Expressen bytte ut ordet ”experter” mot ”forskare” är inte bara en fråga om terminologi; det påverkar hela artikelns trovärdighet. För många innebär termen ”forskare” en vetenskaplig och objektiv bakgrund, medan ”expert” indikerar specialkunskap och yrkeserfarenhet. Genom att framställa dessa personer som forskare kan Expressen få uttalandet att framstå som mer akademiskt grundat än det egentligen är, vilket kan vilseleda läsarna.

Varför korrekt terminologi och källhänvisning spelar roll

Det är avgörande i dagens medielandskap att rapportera korrekt och trovärdigt, särskilt i frågor som berör internationell säkerhet och geopolitik. När etablerade medier använder missvisande termer och gör påståenden om ett ”upprop” som inte har sin grund i originalkällan, underminerar det förtroendet för rapporteringen och riskerar att vinkla nyheterna.

Att beskriva DSIsamlade uttalande som ett ”upprop” och att förvandla ”experter” till ”forskare” är inte bara ett språkligt val, utan en förändring som påverkar hur allmänheten uppfattar nyheten. En mer korrekt rubrik, som ”Experter varnar för ’Trumps München’,” skulle ge artikeln samma tyngd, men utan att skapa en falsk bild av konsensus och akademisk auktoritet.

Sammanfattning

Trots att DSI tydligt beskrev de undertecknade som experter och inte forskare, samt klargjorde att uttalandet var deras eget initiativ snarare än ett upprop från experterna, valde Expressen att vinkla artikeln med en missvisande rubriksättning. I en tid då läsare alltmer söker trovärdig rapportering är detta en påminnelse om vikten av kritisk läsning och att granska källorna för att få en fullständig och sanningsenlig bild.

Det är ett tydligt exempel på hur ett till synes litet ordbyte kan påverka läsarens intryck och trovärdighetskänsla för en artikel. Att ”Expressen” valde att ändra ordet från ”experter” till ”forskare” gör att texten framstår som mer akademiskt underbyggd än vad som kanske är fallet, särskilt när många av undertecknarna faktiskt är militära experter, tidigare diplomater eller politiska rådgivare.

Det är förstås möjligt att detta var ett medvetet val för att ge artikeln en känsla av större auktoritet i läsarens ögon, eftersom många tenderar att förknippa ”forskare” med objektivitet och vetenskaplig grund. Men i min genomgång av ”forskarna” är de flesta undertecknarna personer med praktisk erfarenhet och specifik sakkunskap snarare än akademiska forskare. Att byta ut ordet på det här sättet kan därför missleda läsarna och förstärka just den ytliga auktoritet som ibland kan bidra till klichéartad rapportering.