Från vision till verklighet: Hur EU blev något helt annat än vad vi trodde Del.1 av 3

ByRedaktionen S.Kling

Författare: S.Kling

Bakgrund till: Varför ”Swexit?”

1. Från Kol- och stålunion till EU: En vision om fred

Efter andra världskriget var Europa i ruiner. Idén om att skapa en gemenskap mellan nationerna växte fram som ett sätt att förhindra framtida konflikter. Kol- och stålunionen, som bildades 1951, var det första steget. Den band samman produktionen av nyckelresurser som användes för krigsföring och gjorde länderna ekonomiskt beroende av varandra.

I teorin var detta briljant: handel och samarbete skulle skapa fred. Men snart kom andra ambitioner in i bilden. Först genom Romfördraget 1957, som skapade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), och senare Maastrichtfördraget 1993, då EU föddes.

Visionen om fred förvandlades till ett projekt för politisk och ekonomisk integration, med målet att skapa ”Europas Förenta Stater”. Men är det verkligen vad Europas folk ville ha? Eller har vi förts bakom ljuset?

2. Sveriges väg in i EU: Vad lovades egentligen?

Sverige anslöt sig till EU 1995 efter en folkomröstning där en knapp majoritet röstade ja. Debatten före omröstningen handlade till stor del om ekonomiska fördelar. Vi skulle få tillgång till en större marknad, fler jobb och stabilare ekonomiska villkor. Samtidigt lovades att Sverige skulle behålla sitt självbestämmande.

Men verkligheten blev något annat. Under årens lopp har Sverige sett sin beslutsmakt gradvis överlåtas till Bryssel. Från jordbrukspolitik till energipolitik och migrationsfrågor har EU alltmer blivit en överstatlig organisation som styr längre in i medlemsländernas inre angelägenheter än någon förutspådde.

3. Från ekonomisk gemenskap till politisk union

EU var tänkt som ett ekonomiskt samarbete. Men steg för steg har detta utvecklats till en politisk union med överstatliga institutioner som EU-kommissionen och Europaparlamentet. Dessa har makten att fatta bindande beslut över medlemsländerna, ibland utan deras uttryckliga medgivande.

Ett tydligt exempel är EU:s energipolitik. Sveriges tidigare starka position som självförsörjande på energi urholkades när vi anpassade oss till EU:s regler och mål. Detta har lett till att vi i dag importerar dyr energi samtidigt som vi stänger ner fungerande kraftverk.

Även migrationspolitiken har visat hur EU:s beslut kan skapa splittring. Sverige, som redan tagit ett stort ansvar under flyktingkrisen, pressas nu att följa EU:s kvotsystem. Resultatet är att många känner att Sveriges röst inte längre gör skillnad.

4. En union med interna sprickor

EU har blivit ett projekt som allt fler ifrågasätter. Brexit var ett tydligt tecken på att missnöjet med unionen inte är isolerat. Andra länder, som Ungern och Polen, utmanar regelbundet Bryssels direktiv och visar att enighet inom EU ofta bara är en fasad.

Frågan är om EU fortfarande är det samarbete det en gång var tänkt att vara, eller om det blivit något helt annat – en byråkratisk jätte som kväver sina medlemsländer istället för att stärka dem.

5. Frågan till dig: Var detta vad vi ville?

När Sverige gick med i EU, var det för att skapa förutsättningar för ekonomiskt samarbete och fred. Men dagens EU handlar om mycket mer än handel. Det handlar om politik, regleringar och maktöverlåtelse.

Var detta vad vi ville? Eller är det dags att stanna upp och fråga oss själva om EU är den väg vi vill fortsätta på?

Avslutning: Det här var Del 1 i en serie om Sveriges roll i EU och varför SWEXIT kan vara en väg att överväga. I nästa del tittar vi på Sveriges nuvarande situation – vilka konsekvenser EU, NATO och DCA har för oss idag. Håll utkik!