Gärningsmannaprofil: Skolskytten i Örebro

Profil: Artikel: S. Kling/Globalismens Maktelit egen Analys 250207

Ensamagerande gärningsman med en upplevd personlig orättvisa och social kognitiv rigiditet

Grundläggande bakgrund

Rickard Andersson, tidigare känd som Jonas Rickard Simon, misstänks för massmordet på Campus Risbergska i Örebro. Han var svensk medborgare och tidigare elev på skolan. Under sin skolgång gick han i en specialklass för elever med diagnosen Asperger vid Wadköpings utbildningscenter. Skolan lades ned 2012 på grund av kommunala besparingar. Under sin skoltid hade han svårigheter att uppnå godkända betyg och avslutade sina studier med ofullständiga gymnasiebetyg.

Han beskrivs av personer i sin omgivning som en ”enstöring” som ”inte tycker om folk” och som haft svårigheter med sin psykiska hälsa. Trots detta kunde han vara social och hjälpsam i vissa sammanhang. En granne vittnade om att han kunde vara vänlig, exempelvis genom att hjälpa henne med barnvagnen.

Rickard Andersson beviljades vapenlicens för fyra jaktvapen, trots sin bakgrund inom specialundervisning och sina dokumenterade skolsvårigheter. Tre av dessa vapen hade han med sig vid skolattacken. Polismyndigheten har bekräftat hans licensinnehav men har inte velat kommentera hur licenserna beviljades.

Psykologisk profil

Personligt agg mot skolan – skolan kan ha varit en symbol för misslyckande och frustration. Selektivt urval av offer – valde att skona vissa men fokuserade på kvinnor med utländsk härkomst. Inte en impulsiv attack – att känna till lokaliteter och rörelsemönster tyder på någon form av planering. Ej känd av myndigheter för kriminalitet – gick under radarn, ingen tidigare våldsbrottslighet. Ingen tidigare känd psykisk ohälsa i officiella register – men han har beskrivits som en enstöring med sociala svårigheter. Möjligt motiv: hämnd och upplevd orättvisa – han såg kanske sig själv som en ”förlorare i samhället” och ville göra en sista markering. Avslutade på sina egna villkor – hade ammunition kvar men slutade skjuta när han var nöjd. Han verkar inte ha haft ett generellt hat mot samhället utan snarare en selektiv ilska riktad mot specifika grupper eller individer.

Hans bakgrund med en Asperger-diagnos kan ha spelat en roll i hur han uppfattade världen och sociala interaktioner. Personer med Asperger kan ha en mer rigid uppfattning av rättvisa och orättvisa, vilket kan ha bidragit till att han utvecklade en stark intern logik bakom sitt agerande. Diagnosen i sig innebär inte våldsbenägenhet, men i kombination med social isolering, misslyckanden i skolan och en känsla av utanförskap kan den ha förstärkt hans upplevelse av att ha blivit sviken av samhället.

Taktiska aspekter i attacken

Kände till byggnaden och planerade sina rörelser – kunde röra sig effektivt i en 17 000 kvm stor skola. Hade troligen valt ut sina måltavlor i förväg – det var inte en slumpmässig massaker. Valde att inte attackera vissa personer – tyder på en subjektiv logik i urvalet snarare än en ren våldsfrenesi. Hade vapen och ammunition redo – hans vapenlicens innebär att han lagligt kunde inneha sina vapen. Avslutade på sina egna villkor – ville inte ge polisen möjlighet att döda honom. Han hade en klar uppfattning om vem han ville attackera och vem han ansåg vara oskyldig.

Ny klassificering:

Rickard Andersson kan nu klassificeras som en ensamagerande gärningsman med en upplevd personlig orättvisa och social kognitiv rigiditet. Hans Asperger-diagnos kan ha påverkat hans uppfattning av rättvisa och orättvisa, vilket kan ha bidragit till hans selektiva ilska och oförmåga att processa sociala misslyckanden på ett flexibelt sätt.

Han är fortfarande:

Inte driven av ideologi – Det fanns ingen organisation bakom.
Ej en psykotisk våldsverkare – Han planerade attacken och var medveten om sina handlingar.
Ej en impulsiv gärningsman – Han hade planerat attacken och valt ut sina offer.

Klassificeringen betonar att han hade en rigid rättvisesyn och en oförmåga att hantera sina livsmisslyckanden på ett konstruktivt sätt, vilket bidrog till att han valde att agera genom våld.

Unika faktorer i hans profil

Han skiljer sig från typiska skolskyttar genom:

Att han inte hatade alla – han valde sina offer.
Att han inte bara var socialt isolerad – han kunde vara hjälpsam och social i vissa sammanhang.
Att han verkade ha en klar plan – inte bara en spontan attack driven av frustration.
Att han inte sökte en konfrontation med polisen – han ville avsluta på sina egna villkor.
Att hans attack troligen var en selektiv hämnd snarare än en slumpmässig massaker.
Att han hade en dokumenterad bakgrund inom specialundervisning för neuropsykiatriska svårigheter.
Att hans rigida rättvisesyn och upplevda utanförskap kan ha påverkat hans beslut att begå attacken.

Kort sagt: en skolskytt med en stark personlig koppling till platsen och en intern logik för varför han valde sina offer.

Slutsats:

Skytten passar in i facket Ensamagerande gärningsman med en upplevd personlig orättvisa och social kognitiv rigiditet snarare än en ideologisk terrorist eller en psykotisk massmördare.

Observera: Denna profil bygger på nuvarande kända uppgifter och kan komma att förändras om ny information framkommer. Ytterligare detaljer om gärningsmannens bakgrund, motiv och eventuella andra kopplingar kan påverka bedömningen av hans handlingar.