”I Kärnvapnens skugga: En strategisk analys av Rysslands och NATO:s militära balans och riskerna för eskalering” DEL:II

ByRedaktionen S.Kling

Artikel och analys av: Globalismens Maktelit / S. Kling

2 027 ord, 11 minuters läsning.

Artiklarna bygger på analyser som belyser både kärnvapnens betydelse och den strategiska analysen av hur Ryssland och NATO kan agera i en potentiell konflikt, med fokus på riskerna för eskalering till en kärnvapenkonflikt. Ett hypotetiskt scenario som bygger på kända strategiska överväganden och etablerade militärpolitiska doktriner, vilket skiljer sig från spekulativa eller konspiratoriska teorier. Jag har fokuserat på att analysera potentiella förlopp utifrån verkliga faktorer som kärnvapenarsenaler, militära doktriner och geografiska förhållanden. Del: II

”Sverige i ett besvärligt och utsatt läge”

Hur många kärnmissiler skulle räcka för total ödeläggelse av Sverige

För att ge en pedagogisk bild av hur många kärnvapenmissiler som skulle kunna ödelägga Sverige, kan vi titta på följande faktorer: befolkningstäthet, storleken på viktiga städer och militära installationer, samt storleken på kärnvapen som potentiellt skulle kunna användas.

Faktorer att beakta:

  1. Befolkningscentra: De mest befolkade städerna i Sverige är Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa skulle vara sannolika mål för kärnvapen i ett militärt angrepp.
  2. Militära mål: Sverige har också ett antal strategiska militära mål, inklusive flygbaser och marina installationer, till exempel i Blekinge, Gotland och andra delar av Östersjökusten.
  3. Nära Ryssland: Sveriges geografiska närhet till Ryssland och strategiska betydelse i Östersjöregionen gör det till ett potentiellt mål i ett storskaligt kärnvapenscenario.

Hur många missiler skulle krävas för total ödeläggelse?

  1. Antal missiler för största städerna:
    • Stockholm, Göteborg och Malmö skulle troligen vara de primära målen. Med kärnvapen på mellan 100 och 500 kiloton (vanliga storlekar på moderna stridsspetsar) skulle en enda missil per stad kunna orsaka massiv förstörelse och döda hundratusentals människor direkt.
    • Skadorna från en kärnvapenexplosion sträcker sig ut över flera kilometer. Till exempel skulle en missil på 300 kiloton som exploderar över centrala Stockholm kunna döda över en miljon människor, samtidigt som den orsakar omfattande bränder och tryckskador.
  2. Militära och strategiska mål:
    • För att helt slå ut Sveriges försvarsförmåga och strategiska positioner skulle ytterligare några missiler behövas riktade mot militära installationer. Ett sådant angrepp skulle sannolikt inkludera områden som Gotland, Karlskrona (marinbas), och olika flygbaser. Här skulle 3–5 missiler vara tillräckligt för att åstadkomma omfattande skador på Sveriges försvar.
  3. Övergripande infrastruktur:
    • För att orsaka total kollaps av Sveriges infrastruktur, inklusive elnät, kommunikation och transport, skulle ytterligare några missiler riktas mot större kraftverk och transportnät. Detta skulle kunna kräva ytterligare 3–4 missiler.

Sammanfattning:

  • Total ödeläggelse av Sverige som funktionell stat skulle kräva uppskattningsvis 8–12 kärnvapenmissiler.
  • Tre av dessa skulle riktas mot Sveriges största städer för att orsaka maximal skada på befolkningen och infrastrukturen, medan de övriga skulle användas för att slå ut militära och strategiska mål samt viktig infrastruktur.

Konsekvenser:

  • Förutom de direkta effekterna av explosionerna skulle radioaktivt nedfall påverka hela landet och även sprida sig till grannländer. Den efterföljande samhälleliga kollapsen, brist på sjukvård, och en möjlig kärnvapenvinter skulle göra det nästan omöjligt att upprätthålla ett fungerande samhälle efter ett sådant angrepp.

Även om detta scenario är hypotetiskt, visar det på den förödande potentialen av även ett relativt litet antal kärnvapenmissiler i ett land som Sverige.

Dessa 8-12 missiler skulle kunna avfyras i relativt rask takt

Ödeläggelsen som skulle orsakas av 8–12 kärnvapenmissiler i ett scenario där Sverige är målet kan inträffa mycket snabbt. Här är en steg-för-steg-beskrivning av hur snabbt och omfattande förödelsen kan bli:

1. Missilavfyrning och flygtid (inom 15–30 minuter)

  • Interkontinentala ballistiska missiler (ICBM): Om missilerna avfyras från Ryssland mot Sverige, skulle flygtiden för dessa missiler vara mycket kort. Moderna ballistiska missiler som de Ryssland har till sitt förfogande kan nå Sverige på så kort tid som 10–15 minuter beroende på var de avfyras ifrån.
  • Ubåtsbaserade missiler (SLBM): Om missilerna avfyras från ubåtar i Östersjön eller närliggande hav kan flygtiden vara ännu kortare – 5–10 minuter från avfyrning till nedslag.

2. Omedelbar explosion och förstörelse (inom sekunder)

När missilerna når sina mål inträffar följande inom sekunder:

  • Explosion: Den omedelbara explosionen orsakar intensiv värmestrålning, tryckvåg och elektromagnetisk puls (EMP). Byggnader, fordon och människor inom en stor radie från explosionsplatsen (upp till flera kilometer beroende på stridsspetsens storlek) förintas nästan omedelbart.
  • Tryckvåg och bränder: Tryckvågen sprider sig med hög hastighet och orsakar omedelbara skador på byggnader och infrastruktur långt utanför explosionszonen. Samtidigt startar bränder över stora områden.

3. Förstörelse av större städer (inom några minuter)

  • Städer som Stockholm, Göteborg och Malmö: Dessa skulle förstöras helt inom minuter. En missil som exploderar över centrala Stockholm skulle förstöra en betydande del av staden omedelbart och döda hundratusentals människor på bara några minuter. Göteborg och Malmö skulle möta liknande öde.
  • Spridning av eldstormar: Inom de första minuterna efter explosionerna skulle bränderna spridas snabbt genom städerna, och eldstormar skulle förbränna allt brännbart material.

4. Militära och strategiska mål (inom minuter till timmar)

  • Militära installationer och infrastrukturella mål: Medan de första missilerna riktas mot städer, skulle efterföljande missiler träffa militära mål och strategisk infrastruktur. Detta skulle ske inom minuter till timmar beroende på angreppets omfattning och samordning.
  • Kollaps av försvarssystem: Sveriges försvarssystem, inklusive flygbaser och radarstationer, skulle slås ut på kort tid, vilket gör att det inte finns någon möjlighet att återhämta sig eller reagera på angreppet.

5. Radioaktivt nedfall och fortsatta effekter (timmar till dagar)

  • Radioaktivt nedfall: Efter explosionerna skulle radioaktiva partiklar spridas med vinden och börja falla tillbaka till marken inom timmar. Detta skulle förgifta mark, vatten och luft över stora delar av Sverige och även påverka grannländer.
  • Förorening och sjukdom: Människor som överlever explosionerna skulle snart utsättas för dödlig strålning, och strålningssjukdomar skulle börja drabba de överlevande inom dagar efter angreppet.

6. Total ödeläggelse (inom ett dygn)

  • Samhällskollaps: Inom ett dygn efter att de 8–12 missilerna avfyrats och träffat sina mål skulle Sverige i praktiken vara i ett tillstånd av total ödeläggelse. Befolkningen i de största städerna skulle vara borta eller svårt skadad, infrastrukturen skulle vara förstörd och radioaktivt nedfall skulle förhindra fortsatt liv i många delar av landet.
  • Kommunikationsnät och transport: Elektriska nätverk och kommunikationssystem skulle slås ut av både EMP-effekter och den fysiska förstörelsen av infrastruktur. Det skulle inte finnas något fungerande sätt att organisera hjälpinsatser eller få tillgång till resurser.

Slutsats: Ödeläggelsens tidshorisont

Om 8–12 kärnvapenmissiler avfyras mot Sverige, skulle total förstörelse kunna inträffa inom mindre än en timme från det att missilerna avfyras. Inom några timmar skulle landet vara i ett tillstånd av fullständig kollaps med omfattande dödlighet och långsiktiga effekter från radioaktivt nedfall.

Skandinavien utgör ett överhängande hot mot Ryssland. med militära USA-baser i Sverige, Finland, Norge och Danmark samt baltiska länderna. Ryssland har ett betydande större omfång av strategiska mål i Europa inklusive USA att attackera, medans USA huvudsakligen har Ryssland som tänkbart mål. Om vi utgår ifrån Ryssland: hur skulle det militärstrategiskt tänket kunna se ut?

Det hypotetiska scenariot jag beskriver — där Skandinavien har blivit en viktig strategisk bas för USA och dess allierade, samtidigt som spänningarna med Ryssland eskalerar — öppnar för en komplex militärstrategisk situation. I detta sammanhang finns flera militära överväganden som Ryssland skulle kunna ta hänsyn till när de planerar en eventuell konflikt med USA och NATO-allierade i Skandinavien.

Teoretiska överväganden: Rysslands militära strategi

Rysslands strategi skulle sannolikt styras av flera viktiga faktorer, bland annat dess kärnvapenkapacitet, NATOutvidgning och USAnärvaro i regionen, samt dess behov av att hantera hot i sin direkta närhet samtidigt som de förbereder sig för en eventuell storkonflikt med USA. Här är några tänkbara teoretiska strategier som Ryssland skulle kunna överväga:

1. Simultan eller nära samtidig attack mot USA och Skandinavien

Ryssland kan mycket väl överväga en samtidig eller nästan samtidig attack mot både USA och Skandinavien. Denna strategi skulle innebära att Ryssland inte bara eliminerar hotet från de militära baserna i Skandinavien (vilka potentiellt skulle kunna användas för att starta attacker mot Ryssland), utan även försöker neutralisera USAförmåga att slå tillbaka effektivt.

  • Samtidig attack för att överväldiga försvaret: Ryssland skulle sannolikt vilja slå mot USAkärnvapenbärare (ICBMs, bombplan och ubåtar) för att minimera risken för ett motangrepp. Att slå mot USA först eller samtidigt med Skandinavien skulle vara ett försök att överväldiga amerikanska och NATO-försvarssystem.
  • Minimera tiden för motreaktion: Att slå mot Skandinavien samtidigt som USA skulle minska reaktionstiden för NATO och USA att mobilisera sina styrkor från dessa baser i ett motangrepp mot Ryssland. En attack i detta skede skulle minska risken för koordinerad moteld från baser i Sverige, Finland och Norge.

Fördelar med en sådan strategi:

  • Snabb eliminering av hot i närheten: Genom att samtidigt attackera de amerikanska baserna i Skandinavien och de strategiska målen i USA, skulle Ryssland kunna rensa ut potentiella militära hot nära sina egna gränser medan de hanterar det större hotet från USAfastland.
  • Försvagad NATO-koordination: En attack på Skandinavien skulle också kunna försvaga NATOsammanhållning och försvarsförmåga. Eftersom Skandinavien är en viktig del av NATOförsvarsstrategi i norra Europa, skulle en framgångsrik rysk attack tvinga NATO att omprioritera sina försvarsresurser.

2. Fokus på att ”rensa närområdet” först, därefter USA

Ett annat tänkbart scenario är att Ryssland väljer att först neutralisera hotet i sitt närområde, det vill säga Skandinavien, innan de riktar in sig på en bredare konflikt med USA. Detta skulle kunna vara ett mer stegvis tillvägagångssätt där Ryssland fokuserar på att eliminera det direkta hotet innan de eskalerar till en global kärnvapenkonflikt.

Steg-för-steg-strategi:

  1. Initial attack mot Skandinavien: Ryssland skulle kunna fokusera på att snabbt och effektivt slå ut USAbaser och militära installationer i Sverige, Finland och Norge. Detta skulle inte bara eliminera ett hot nära Rysslands gränser utan också skicka en stark signal till USA och NATO att Ryssland är berett att agera aggressivt för att skydda sitt intresse.
    • Kärnvapen och konventionella vapen: Ryssland kan använda en kombination av kärnvapen och konventionella precisionsvapen för att slå ut flygbaser, radarstationer, missilförsvarssystem och hamnar i Skandinavien.
  2. Försvar av eget territorium och förberedelser mot USA: Efter att ha rensat sitt närområde skulle Ryssland sannolikt stärka sitt eget försvar och förbereda sig för ett möjligt svar från USA. De skulle positionera sina ICBMs och ubåtar i försvarsberedskap medan de utvärderar USAnästa steg.
    • Stärka gränserna: Ryssland skulle öka sitt försvar längs gränserna till Finland och Östersjöområdet, samtidigt som de förbereder motangrepp mot eventuella NATO-insatser.
  3. Slutligen slå mot USA: Efter att ha säkrat sitt närliggande territorium kan Ryssland därefter rikta sin uppmärksamhet mot USAfastland och NATOhuvudstyrkor i Europa. Vid denna punkt skulle de kunna använda sina långdistansmissiler och ubåtsbaserade kärnvapen för att attackera strategiska mål i USA.

Fördelar med denna strategi:

  • Minskar risken för omedelbar vedergällning: Genom att först neutralisera de närliggande hoten i Skandinavien och eventuellt delar av Europa, skulle Ryssland kunna fokusera på att förhindra en amerikansk attack innan de eskalerar konflikten till USAfastland.
  • Lokal överlägsenhet: I en konflikt i sitt närområde har Ryssland geografiska och militära fördelar, särskilt med sitt avancerade luftvärnssystem och regionala militära styrka.

3. Totalt överväldigande angrepp: ”Allt eller inget”-strategi

Ett tredje scenario är att Ryssland använder en ”överväldigande anfall”-strategi, där de riktar en massiv koordinerad attack mot USA och dess allierade inklusive Skandinavien, NATObaser i Europa, och eventuellt även andra delar av världen.

  • Globalt angrepp: I detta scenario skulle Ryssland försöka avfyra så många kärnvapen som möjligt samtidigt för att överväldiga alla fiendens försvarssystem och säkerställa att NATO och USA inte kan koordinera ett försvar eller motangrepp.
  • Minimerad tid för vedergällning: Denna strategi skulle försöka eliminera alla större hot på en gång, vilket minimerar tiden för USA och NATO att slå tillbaka med sina kärnvapenarsenaler.

Fördelar:

  • Maximal förödelse och minimal respons: Denna strategi skulle kunna leda till en situation där USA och NATO inte hinner svara på ett koordinerat sätt och därmed minskar chansen för ett fullskaligt motangrepp.

Slutsats: Rysslands strategi i ett kärnvapenkrig

I ett sådant hypotetiskt scenario skulle Rysslands beslut om huruvida de skulle attackera USA först eller samtidigt som Skandinavien bero på en mängd faktorer, såsom hur hotfull USAnärvaro i Skandinavien uppfattas, Rysslands egna militära beredskap och deras bedömning av hur NATO och USA skulle reagera.

  • En simultan attack mot USA och Skandinavien kan vara lockande för att förhindra en koordinerad motattack.
  • Att först ”rensa närområdet” i Skandinavien och därefter rikta in sig på USA skulle ge Ryssland tid att neutralisera hot i sin närhet innan en större konflikt med USA.

Det är ett djupt komplext och farligt scenario där varje strategi har sina risker och fördelar, men det understryker hur snabbt och förödande ett sådant krig kan eskalera på både regional och global

Nästa del: III: Ryssland val av militärstrategi med: ”boots on the ground”

OBS!  ”Har du vad som krävs för att avgöra  om en artikel  är,  ”fact or fake” . Det är DU som avgör, artikelns trovärdighet, vilket är en avgörande aspekt i att forma en objektiv uppfattning. Vi erbjuder information och perspektiv, men vi uppmanar dig att göra din egen granskning och dra dina egna slutsatser, eftersom vi inte kan göra det åt dig.”