Kognitiv krigföring (genom propaganda)

Nato har lagt till de traditionella områdena krigföring – land, hav, luft, rymd och cyberrymd – en ny: ”den kognitiva domänen.” Det handlar inte bara om att införa vissa idéer eller beteenden, som i traditionell propaganda och psy-ops, utan om att modifiera kognition – påverka processen genom vilken vi själva kommer fram till idéer, insikter, övertygelser, val och beteenden.

Målet är inte i första hand en fiendearmé, utan medborgaren. Att vinna kriget bestäms inte längre genom att flytta en gräns på en karta, utan genom ideologisk omvandling av målet.   ”Kognitiv krigföring är ett av de mest debatterade ämnena inom Nato”, sa forskaren François du Cluzel till en paneldiskussion den 5 oktober 2021. Han skrev en grundläggande uppsats ”Cognitive Warfare” för den Nato-anslutna tankesmedjan Innovation Hub 2020. Även om kognitiv krigföring överlappar med informationskrigföring, klassisk propaganda och psykologiska operationer, påpekar du Cluzel att kognitiv krigföring går mycket längre.

I informationskrigföring försöker man ”bara” kontrollera informationsförsörjningen. Psykologiska operationer innebär att påverka uppfattningar, övertygelser och beteende. Målet med kognitiv krigföring är ”att göra alla till ett vapen”, och ”målet är inte att attackera vad individer tycker, utan hur de tänker.” Du Cluzel: ”Det är ett krig mot vår kognition – hur våra hjärnor bearbetar information och förvandlar den till kunskap. Den riktar sig direkt mot hjärnan”. Kognitiv krigföring handlar om att ”hacka individen”, så att hjärnan kan ”programmeras”.  

För att uppnå detta tillämpas nästan alla tänkbara kunskapsområden: psykologi, lingvistik, neurobiologi, logik, sociologi, antropologi, beteendevetenskap, ”och mer.” ”Socialteknik börjar alltid med en förståelse för miljön och målet; målet är att förstå målpopulationens psykologi”, skriver du Cluzel. Grunden är fortfarande traditionell propaganda och desinformationsteknik, förstärkt av nuvarande teknik och kunskapsframsteg. ”Beteende kan under tiden förutsägas och beräknas i en sådan utsträckning”, enligt du Cluzel, ”att AI-driven beteendevetenskap” beteendeekonomi ”bör klassificeras som en hård vetenskap snarare än mjuk vetenskap.”