När stormakterna ritar om kartan – En hypotetisk analys av en möjlig ny ordning
Redaktör S. Kling: Analys
Allt tyder på att Trump och Putin vill förhandla direkt med varandra och minimera inflytandet från andra stormakter eller internationella institutioner. Dock kan vissa aktörer, som Kina och Indien, fortfarande ha indirekt påverkan genom ekonomiska och diplomatiska överväganden. Om de når en överenskommelse kan det leda till en ny geopolitisk maktfördelning. Med de senaste signalerna om diplomatiska öppningar mellan USA och Ryssland, väcks frågan om hur långtgående en sådan uppgörelse kan bli., där EU och Ukraina marginaliseras och Världsstatens dröm går i kras.
USA & Ryssland – En Pragmatisk Pakt?
Vad vill Trump?
- Avsluta ”onödiga” krig och fokusera på att bygga upp USA:s ekonomi.
- Minska USA:s militära engagemang i Europa och andra områden.
- Stärka inflytandet över Nordamerika (inklusive Kanada och Grönland).
- Förbättra relationerna med Ryssland och begränsa Kinas expansion.
Vad vill Putin?
- Säkra sin inflytandesfär i Östeuropa och få frihet att hantera Ukraina och Baltstaterna.
- Svärta ut EU och NATO som svaga och splittrade.
- Försäkra Rysslands ekonomiska och militära dominans i sin region.
- Stärka banden med Kina och Indien som motvikt till väst.
Vad Händer Med Europa och NATO?
EU:s inflytande kan snabbt försvagas om Trump skär av USA:s ekonomiska och militära stöd. EU:s ledare har byggt sin makt på globalistiska allianser och amerikanskt beskydd, men om Trump och Putin gör upp kan EU-länderna plötsligt förlora sin plats vid förhandlingsbordet.
Europa saknar:
- Militär styrka – NATO är beroende av USA:s försvar.
- Enad politik – EU är splittrat mellan olika medlemsländer.
- Ekonomisk självständighet – Energiberoende och skuldkriser.
Om USA drar sig tillbaka och Ryssland pressar EU, kan unionen splittras och förlora sin globala roll. Samtidigt har diskussionerna om en gemensam europeisk försvarsmakt intensifierats, men frågan är om EU-länderna har varken den ekonomiska viljan eller den politiska enigheten att genomföra det.. NATO, som har varit en hörnsten i Europas säkerhet, kan också försvagas om USA minskar sitt engagemang. Vissa länder, som Polen och de baltiska staterna, kan försöka stärka sina egna försvar och söka alternativa allianser. Andra, som Tyskland och Frankrike, kan pressas att bygga en oberoende europeisk försvarsmakt, vilket kan skapa ytterligare splittringar inom EU. Faktorer som kan accelerera splittringen inkluderar ekonomiska kriser, ökade nationalistiska rörelser inom medlemsländerna och energiberoendet från externa aktörer. Å andra sidan kan en starkare gemensam försvarspolitik, ökad självförsörjning inom energi och en enad politisk strategi bromsa en sådan utveckling.
Vad Händer Med Ukraina?
Ukraina har blivit en bricka i ett större spel, men om Trump och Putin gör upp kan Ukraina tvingas in i en kompromiss. Med de senaste utvecklingarna där västvärldens stöd börjat avta och Ukrainas försvar pressas allt hårdare, blir en sådan lösning mer sannolik.. Det skulle kunna innebära:
- En delning av Ukraina där vissa delar hamnar under ryskt inflytande.
- Ett stopp på militärt stöd från USA och NATO.
- En neutral status för landet, utan NATO-anslutning.
- En eventuell maktförskjutning där Zelenskyj marginaliseras.
Kan Kina Bli En Vinnare – och vad händer med Mellanöstern?
Om USA och Ryssland gör upp, kan Kina få en friare spelplan i Asien och Afrika. Samtidigt har Kina intensifierat sina diplomatiska initiativ genom att stärka ekonomiska partnerskap i både Afrika och Sydostasien, vilket kan ge dem ännu större inflytande om USA och Ryssland fokuserar på sina egna sfärer.. Samtidigt kan Mellanöstern hamna i ett maktvakuum. Om USA minskar sitt inflytande där, kan Kina och Ryssland stärka sina positioner genom ekonomiska och militära samarbeten. Frågor som uppstår:
- Kommer Kina att ta en större roll i Mellanöstern, särskilt som en garant för energiflöden?
- Kommer Israel att bli mer isolerat utan USA:s aktiva stöd?
- Kan Ryssland stärka sina allianser med Iran och andra regionala aktörer? Indien, som en växande makt, kan dock reagera genom att förstärka sina regionala allianser och ekonomiska samarbeten för att minska Kinas inflytande. Det kan leda till en än mer komplex geopolitisk maktbalans i Asien, där Indien strävar efter att positionera sig som en oberoende stormakt snarare än en sidospelare i Kinas och USA:s strategier. Men om Trump försöker bättre relationerna med Kina, kan vi se:
- Ett slut på handelskriget mellan USA och Kina.
- Mindre militära spänningar i Stilla Havet.
- Att USA och Kina söker en pragmatisk balans för att fokusera på ekonomisk stabilitet istället för konfrontation.
Om Kina spelar sina kort rätt kan de behålla sin växande ekonomiska makt samtidigt som USA fokuserar mer på sin egen region.
Hur Påverkas Sverige?
Sverige har nyligen anslutit sig till NATO och undertecknat DCA-avtalet med USA, vilket har positionerat landet som en del av den västerländska säkerhetsordningen. Men om Trump drar tillbaka USA:s engagemang i Europa och NATO försvagas, kan Sverige hamna i en osäker position. Frågor som uppstår:
- Hur mycket kan Sverige lita på NATO utan USA:s fulla stöd?
- Kan Sverige tvingas söka en egen försvarspolitik och öka sitt beroende av EU?
- Vad innebär detta för Sveriges relation med Ryssland och behovet av en mer pragmatisk säkerhetsstrategi?
Kan en global ekonomisk kris uppstå?
Om den nya stormaktsordningen leder till osäkerhet kan vi se ekonomiska konsekvenser:
- Om EU försvagas, vad händer med euron och Europas ekonomiska stabilitet?
- Om USA och Kina gör upp, kan det leda till att EU tvingas in i en ekonomisk kris?
- Kan vissa EU-länder börja byta ekonomiska allianser (exempelvis närmare Ryssland eller Kina) för att överleva?
Hybridkrigföring och informationskrig – en ny form av konflikt?
Om världen delas upp i stormaktszoner, kan vi se en ökning av:
- Cyberattacker mellan stormakterna och riktade mot svagare stater.
- Informationskrig där propaganda och påverkanskampanjer intensifieras.
- Sverige som en testzon för rysk och kinesisk hybridkrigföring – särskilt om vi hamnar i en geopolitisk gråzon.
Tåget har gått – EU förstår inte att de är irrelevanta
Trots detta fortsätter EU att insistera på att de måste vara en del av fredsförhandlingarna, vilket de senaste officiella uttalandena från unionens ledare bekräftar. Deras verkliga inflytande i processen är dock begränsat, vilket gör deras krav alltmer symboliska snarare än praktiska.
EU:s ledare fortsätter rabbla sitt mantra: ”Europa och Ukraina måste vara med i fredsförhandlingarna”. Men de inser inte att tåget har gått. Putin och Trump har redan gjort upp riktningen, och EU:s åsikter är irrelevanta.
Tåget har gått. EU har haft all tid i världen att påverka – men de valde att ignorera verkligheten. De tror fortfarande att deras ord väger tungt, men Putin och Trump bryr sig inte om vad EU tycker.
- De eldade på kriget utan en plan för fred.
- De trotsade verkligheten och trodde att en ”moralisk seger” skulle räcka.
- De förlitade sig på USA, men nu står de ensamma när Trump stänger kranen.
Vad händer nu?
- Ukraina är utslaget – frågan är inte om de förlorar, utan hur snabbt.
- Trump & Putin dikterar framtiden – EU kan bara titta på.
- NATO förblir den enda realistiska säkerhetsgarantin för Europa – men utan USA är det ett tomt skal.
EU:s ledare har inget kvar förutom sitt tomma mantra – men det förändrar inte verkligheten.
Om Trump och Putin fördelar inflytandesfärer kan vi se:
- USA fokuserar på Nord- och Sydamerika.
- Ryssland dominerar Östeuropa och delar av Skandinavien.
- Kina håller sig till Asien och Afrika.
- EU marginaliseras och förlorar inflytande.
Frågan blir: Vad gör Europa nu, när de inser att deras storhetsdrömmar kan gå upp i rök?