Putin godkänner ny rysk kärnvapendoktrin
423 ord, 2 minuters läsning.
Rysslands president Vladimir Putin har antagit en ny kärnvapendoktrin (19 nov. 2024) som inför betydande ändringar först tillkännagivna i september. Den reviderade doktrinen, som publicerades på tisdagen, markerar en skärpning av Rysslands säkerhetspolitiska strategi och reflekterar förändringar i det globala säkerhetslandskapet.
Den nya doktrinen breddar Rysslands strategi för kärnvapenavskräckning och ersätter den tidigare doktrinen från 2020, som primärt fokuserade på att försvara landets suveränitet och territoriella integritet vid hot från kärnvapen och andra massförstörelsevapen.
Kärnvapenskydd och Vedergällning
Enligt doktrinen kan Ryssland nu använda kärnvapen för att avskräcka inte bara kärnvapenangrepp, utan även konventionella attacker från fientliga makter och militära block. Länder som tillåter sitt territorium att användas för aggression mot Ryssland omfattas också av policyn.
En viktig skillnad från den tidigare doktrinen är att en attack från en medlem av ett militärt block, även om landet inte har kärnvapen, nu betraktas som en attack från hela blocket. Dessutom inkluderas nationer utanför militära allianser som stöds av kärnvapenmakter i policyn.
Rysslands mål är att säkerställa att ”en potentiell angripare inser att vedergällning är oundviklig” vid en attack. Dokumentet betonar också att ryska militära allierade omfattas av samma kärnvapenskydd.
Hot och Utlösare
Doktrinen listar tio hot som kräver kärnvapenavskräckning. Några av de viktigaste hoten är:
- Kärnvapenarsenaler och massförstörelsevapen hos fientliga makter.
- Okontrollerad spridning av sådana vapen och deras leveranssystem.
- Militär upprustning nära Rysslands gränser.
- Utveckling av anti-ballistiska missilsystem och konventionella vapensystem som kan nå ryskt territorium.
- Sabotage som kan orsaka storskaliga miljökatastrofer.
Nya specifika utlösare inkluderar bekräftade underrättelser om massiva inkommande attacker med flygplan, missiler eller drönare som tränger in i ryskt luftrum. Detta representerar en utvidgning från den tidigare doktrinen, som fokuserade mer strikt på kärnvapenhot och existentiella hot mot staten.
Förändrade Geopolitiska Avsikter
Den reviderade doktrinen återspeglar en skärpt rysk avsikt att avskräcka potentiella hot från Nato och dess allierade, särskilt i ljuset av konflikterna i Ukraina och ökad västerländsk militär aktivitet nära Rysslands gränser. Den betonar även vikten av att skydda ryska allierade med ett kärnvapenparaply.
Den nya doktrinen tillkommer kort efter rapporter om att USApresident Joe Biden tillåtit Ukraina att använda långdistansvapen donerade av Washington för anfall inne i Ryssland. Putin har tidigare varnat för att sådana attacker kan leda till ett direkt krig mellan Nato och Ryssland.
Beslutsfattande
Som tidigare är det president Putin som ensam fattar beslutet om användning av kärnvapen. Han har också ansvar för att kommunicera landets avsikter och handlingar till andra nationer.
Med denna reviderade doktrin visar Ryssland en tydligare och mer omfattande strategi för kärnvapenavskräckning, anpassad till dagens säkerhetspolitiska utmaningar.
