RBIO Vilka står bakom den regelbaserade världsordningen?

ByRedaktionen S.Kling

Redaktionen. S. Kling

Regelbaserade världsordningen (Rules-Based International Order, RBIO). Detta koncept, som etablerades efter andra världskriget, bygger på idén om att internationella relationer och konflikter ska hanteras genom gemensamma regler, normer och institutioner snarare än genom maktpolitik och krig.

  1. USA som arkitekt och garant:
    • USA tog ledarrollen i att skapa RBIO genom initiativ som FN, Bretton Woods-systemet, IMF och Världsbanken.
    • Institutionerna designades för att främja global stabilitet och förhindra en återgång till kaoset under mellankrigstiden.
  2. Rockefeller och finanseliten:
    • Den finansiella eliten, inklusive Rockefeller och andra framstående aktörer, hade en nyckelroll i att forma de ekonomiska institutionerna och handelsreglerna som utgör RBIO. Dessa regler var utformade för att gynna global handel och ekonomisk integration.
  3. Trilateral Commission och Bilderberggruppen:
    • Organisationer som dessa har arbetat bakom kulisserna för att samordna globala strategier bland ekonomiska, politiska och akademiska eliter. De främjar samarbeten mellan de största ekonomiska aktörerna i världen.
  4. Militärindustriella komplexet:
    • Genom NATO och andra säkerhetsstrukturer har RBIO inkluderat en militär dimension. Detta säkerställer att västvärldens dominans skyddas både ekonomiskt och militärt.
  5. Internationella organisationer och normer:
    • FN: Grundläggande för RBIO som en plattform för att hantera internationella konflikter och främja mänskliga rättigheter.
    • WTO: Spelade en avgörande roll i att etablera globala handelsregler.
    • EU: Ett regionalt uttryck för RBIO, särskilt i frågor som rör ekonomi, miljö och mänskliga rättigheter.

Kritik mot regelbaserade världsordningen

Trots dess ideal har RBIO fått mycket kritik:

  • Ojämlikhet: Vissa hävdar att RBIO inte är regelbaserad utan maktbaserad, där starkare länder som USA och dess allierade dikterar reglerna.
  • Exkludering av andra makter: Länder som Kina och Ryssland har utmanat ordningen genom att argumentera att den gynnar väst på bekostnad av andra.
  • Globaliseringens baksida: Många menar att RBIO har skapat ekonomisk ojämlikhet och underminerat nationella demokratier.

Hur relevant är RBIO idag?

RBIO är under press från flera håll:

  1. USA:s förändrade roll: Under Donald Trumps administration kritiserades RBIO för att vara orättvis mot USA, vilket ledde till att landet drog sig ur flera avtal och organisationer.
  2. Kinas framväxt: Kina har etablerat parallella strukturer som Belt and Road Initiative och Asian Infrastructure Investment Bank, vilket utmanar RBIO:s dominans.
  3. Krig och sanktioner: Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har ytterligare polariserat världen och ställt frågor om RBIO:s framtid.
  4. Inrikespolitisk splittring i väst: Nationalistiska rörelser och populistiska ledare i väst har underminerat stödet för globalism och RBIO.

Slutsats: Bygger RBIO på ädla ideal eller intressepolitik?

Även om RBIO framställdes som ett system för att skapa global rättvisa och stabilitet, kan det ses som ett projekt där de mäktigaste aktörerna – ekonomiska eliter, militärindustriella komplex och västerländska regeringar – har säkerställt sina egna intressen. Framtiden för denna ordning hänger på huruvida nya aktörer som Kina och andra framväxande makter kan integreras eller om systemet kommer att kollapsa och ersättas av något annat.