Självkritisk översyn och ökad investering för 2030-agendan för hållbara utvecklingsmål. SDG (Sustainable Development Goals)

Artikel: dashboard.sdgindex.com . Länk till sidan finns i sidfoten.

Sedan mitten av 2030-agendan är alla SDG (Sustainable Development Goals) allvarligt på fel kurs. Från 2015 till 2019 gjorde världen viss framsteg med SDG, även om detta redan var långt ifrån tillräckligt för att uppnå målen. Sedan utbrottet av pandemin år 2020 och andra samtidiga kriser har framstegen med SDG avstannat globalt. I de flesta höginkomstländer (HICs) mildrade automatiska stabiliseringsmekanismer, akuta utgifter och återhämtningsplaner effekterna av dessa flera kriser på socioekonomiska resultat. Endast begränsad framsteg görs på miljö- och biodiversitetsmålen, inklusive SDG 12 (Ansvarsfull konsumtion och produktion), SDG 13 (Klimataktion), SDG 14 (Livet under vatten) och SDG 15 (Livet på land), även i länder som i stor utsträckning är ansvariga för klimat- och biodiversitetskriser. Störningarna som orsakats av dessa flera kriser har förvärrat utrymmesproblemen i låginkomstländer (LICs) och länder med lägre medelinkomst (LMICs), vilket har lett till en omvändning av framsteg på flera mål och indikatorer. Trots denna oroande utveckling är SDG fortfarande uppnåeliga. Inget av deras mål är utom räckhåll. Världen är på fel kurs, men det är ännu mer anledning att satsa på SDG.

I grunden är SDG en investeringsagenda: det är avgörande att FN:s medlemsstater antar och genomför SDG-stimulans och stöder en omfattande reform av den globala finansiella arkitekturen. För att uppnå SDG måste världen både ändra sina nuvarande investeringsmönster och öka den totala volymen av investeringar. Stimulansens brådskande mål är att adressera den kroniska bristen på internationell finansiering för SDG som LICs och LMICs står inför och att öka finansieringsflödena med minst 500 miljarder dollar till 2025. Årets rapport belyser också sex prioriteringar för att reformera det komplexa systemet för offentlig och privat finansiering som kanalisera världens besparingar till sina investeringar – det som kallas den globala finansiella arkitekturen:

Problem Analys (globalismen.se)

Själva stycket är en del av en rapport som diskuterar den nuvarande statusen för implementeringen av FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling och de globala hållbarhetsmålen, kända som SDG (Sustainable Development Goals). Här är en kort analys av innehållet:

1. Bakgrundsinformation: Stycket ger en sammanfattning av utvecklingen av SDG-processen från 2015 till 2023 och konstaterar att målen är långt ifrån att nås.
2. Effekter av pandemin och andra kriser: Det pekar på att framsteg i att uppnå SDG har avstannat globalt sedan utbrottet av pandemin och andra samtidiga kriser. Det framhäver hur höginkomstländer har kunnat mildra effekterna av dessa kriser, medan låginkomstländer och länder med lägre medelinkomst har drabbats hårdare.
3. Miljö- och biodiversitetsmål: Rapporten betonar att framsteg på miljö- och biodiversitetsmål, inklusive klimataktion och ansvarsfull konsumtion och produktion, har varit otillräckliga, även i länder som är stora bidragsgivare till klimat- och biodiversitetskriser.
4. Reformer i den globala finansiella arkitekturen: Stycket föreslår sex prioriteringar för att förbättra den globala finansiella arkitekturen för att möjliggöra finansiering av SDG-mål, särskilt i låginkomstländer och länder med lägre medelinkomst. Dessa inkluderar ökad finansiering till regeringar och privata företag, revidering av kreditvärderingssystem och skuldhållbarhetsmått, samt inrättande av hållbarhetskriterier för finansiering.
5. Betonar vikten av multilateralism: Stycket understryker att alla länder, oavsett ekonomisk status, bör granska och förstärka sina SDG-strategier och åtaganden för att främja multilateralism.
6. Brist på statistisk kapacitet och dataläsning: Rapporten påpekar behovet av att förbättra statistisk kapacitet och dataläsning för att stödja implementeringen av SDG och pekar på att det har varit begränsade framsteg i denna riktning sedan 2016.
7. Rollen för SDSN: Slutligen, stycket diskuterar den roll som SDSN (Sustainable Development Solutions Network) spelar i att stödja SDG-implementering och betonar vikten av samarbete och mobilisering av universitet och tankesmedjor över hela världen.

Sammanfattningsvis belyser stycket den utmanande situationen med att uppnå hållbarhetsmålen och betonar behovet av ökad finansiering, multilateralism och statistisk kapacitet för att fortsätta arbetet mot SDG-målen. Det är en kritisk granskning av de pågående ansträngningarna och pekar på nödvändigheten av att intensifiera insatserna för att nå målen fram till 2030 och bortom det.

Alla länder, fattiga och rika, bör använda det halvvägs momentumet för självkritiskt att granska och revidera sina nationella SDG-strategier och åta sig att stärka multilateralismen. Nationella regeringar måste säkerställa både inhemsk genomförande av SDG, inklusive minskning av negativa spillover-effekter, och internationell implementering – genom att bygga en global styrning och finansiell arkitektur som levererar SDG. Med utgångspunkt i SDSN:s globala undersökning av regeringars ansträngningar och engagemang för SDG samt tredjepartsdata, belyser vi stora skillnader mellan länder, inklusive G20-länder, i deras SDG-strategier och engagemang. Att uppnå SDG kräver globalt samarbete som vägleds av Förenta nationernas stadga. År 2022 utnämnde FN:s generalsekreterare en högnivårådgivande kommitté (HLAB) om effektiv multilateralism, med uppdrag att utveckla en lista med konkreta, genomförbara rekommendationer för att förbättra internationellt samarbete och främja 2030-agendan för hållbar utveckling. I rapporten för i år introducerar vi även en pilotindex över länders engagemang för och stöd av multilateralism enligt FN-stadgan.

Det krävs ytterligare investeringar i statistisk kapacitet och dataläsning för att stödja långsiktiga vägar för viktiga SDG-omvandlingar. Vid halvvägsmärket till 2030 finns det fortfarande mycket arbete som måste göras för att förbättra datan och metoderna som ligger till grund för SDG-indikatorramverket. Bevis tyder på att det sedan 2016 har varit endast begränsad framsteg och konvergens i ländernas statistiska kapacitet, inklusive LICs och LMICs, och att internationell finansiering för data och statistik minskade mellan 2019 och 2021. Dessutom, i en informationsrik och post-sanningmiljö, behöver medborgare och beslutsfattare kunskap och verktyg för att omvandla data och vetenskap till bevis, åtgärder och långsiktiga policybeslut. Enligt stora internationella studier kan få tonåringar skilja mellan fakta och åsikter. Som betonades under Förenta nationernas världsdataforum 2023 och i Hangzhou-deklarationen den 27 april är investeringar i statistisk kapacitet, vetenskap och dataläsning viktiga prioriteringar för att uppnå SDG.

SDSN och dess globala nätverk kommer att öka ansträngningarna för att genomföra SDG fram till 2030 och bortom det. SDSN skapades 2012, strax efter Rio+20-toppmötet, för att mobilisera världens universitet, tankesmedjor och nationella laboratorier för SDG:s räkning. SDSN:s uppdrag var fyrstegs: (i) vetenskaplig forskning, (ii) utbildningsinnovation och partnerskap, (iii) sammanträdeskraft och (iv) uppsökande till allmänheten. Vi är stolta över våra ansträngningar sedan 2012 inom dessa fyra områden. SDSN är nu ett globalt nätverk med över 1 900 medlemsorganisationer, främst universitet, organiserade i 53 nationella och regionala kapitel. Genom vetenskapliga vägar och analyser stöder SDSN diskussioner om SDG:s genomförande på global, regional och nationell nivå. Dessa är tillgängliga på den nyinrättade, öppenåtkomliga SDG Transformation Center Portal. Alla FN-medlemsstater och FN-organ kan räkna med SDSN:s fortsatta ansträngningar och energi över hela världen för att stödja alla regeringar, företag och civilsamhället att omfamna och anpassa sig till SDG på hållbar utveckling.

https://dashboards.sdgindex.org/chapters/executive-summary

UPPMANING!

På Globalismen.se strävar vi efter att erbjuda högkvalitativ information och en bredd av perspektiv på globala frågor. Vi inspireras av öppenhet och aktiv dialog, som uppmuntrar våra besökare att utforska, undersöka och objektivt granska innan de tar sina egna ståndpunkter.

Vi tror att det är avgörande för varje medborgare att ha förmågan att tänka kritiskt och väl informerat när man står inför globala utmaningar. Vårt tanke är att hjälpa och stödja våra besökare att uppnå denna förmåga, inte att påverka eller kontrollera deras åsikter och handlingar. Vi tror att nyfikenhet och ödmjukhet är nyckeln till en balanserad syn på globala utmaningar. Vi är stolta över att vara en del av denna process och att hjälpa våra besökare att uppnå sina fulla potential och visioner.