Söker WEF:s Young Global Leaders, Grandiosa narcissister

1 307ord, 7 minuters läsning.

Styrs Världen, framför allt Västvärlden av Grandiosa Narcissister alla kategorier och eller Psykopater?

Av: S.Kling Globalismen.se

Young Global Leaders (YGL) grundades av World Economic Forum (WEF) år 2004 med målsättningen att erbjuda unga talanger, som uppfyller specifika kriterier, möjligheter att utvecklas till kommande ledare. Detta initiativ vänder sig huvudsakligen till individer under 40 år och strävar efter att anpassa dem enligt den förväntade ideologin inom den Nya Världsordningen.

Frågan som kan uppkomma, eller de misstankar som har uttryckts, är om detta syftar till utbildning eller snarare till programmering av personlighetstyper med särskilda behov. Detta skulle inkludera personer som har en inneboende strävan efter att vara betydelsefulla, eller som redan uppvisar tendenser till grandios eller sårbar narcissism, samt personer med psykopatiska drag. Det finns även flera andra faktorer som kan bidra till olika personlighetsdrag. Oavsett dessa egenskaper verkar behovet av bekräftelse och känslan av att vara uppskattad och betydelsefull vara en återkommande faktor. Kompetens tycks sällan vara den primära faktorn, utan snarare möjligheten att forma dessa individer. Denna dynamik liknar mönster som är kända inom sekterism. Det är viktigt att påpeka att detta inte är en påstådd sanning, men heller inte en osann eller otänkbar tanke, såvida inte motsatsen är bevisad. Det åligger var och en att utforska sanningshalten i dessa påståenden.

Många av världens framstående politiker har genomgått Young Global Leadership-programmet (YGL). En betydande andel deltagare inom Young Global Leadership har också innehaft ledande befattningar inom bank- och industrisektorn. Vidare finner vi medlemmar av denna grupp engagerade inom olika samhällsviktiga funktioner och statliga myndigheter, samt inom monarkier. Men vad är syftet med denna omfattande omskolning, och vad innebär egentligen denna ledarskapsutbildning? Svaren som tillhandahålls av YGL är av skäligt diffus karaktär. Den enda förklaring som erbjuds av YGL, en organisation som i övrigt verkar vara restriktiv med detaljerade beskrivningar, är att de skapar möjligheter för nätverkande och sammanträffanden mellan de nämnda grupperna, där tankar och idéer utbyts. Eftersom det är svårt att erhålla konkreta fakta om ledarskapsutbildningen har den lämnats öppen för spekulation. Det är värt att notera att många människor fortfarande inte är bekanta med Young Global Leaders (YGL).

I fråga om Sveriges kronprinsessa, som är en del av Young Global Leaders och har deltagit i utbildningen, kan man undra varför. Följande resonemang är helt spekulativt: Om den nuvarande världsordningen skulle övergå till en Ny Världsordning, skulle hon eventuellt inte krönas som drottning av Sverige. Istället kan hon komma att inneha en annan viktig befattning. Detta beror på att monarkin är en nationell institution, och i en ny ordning kan Sverige potentiellt få en annan status, möjligen som en provins. Detta är dock en ren logisk spekulation. Utfallet är helt beroende av om det någonsin skulle komma till en global regering, vilket för närvarande framstår som mycket osannolikt. Den aktuella situationen är ytterst komplex och många variabler kan komma att påverka utfallet.

Fara med individer som har narcissistiska eller psykopatiska drag

Om personer med narcissistiska eller psykopatiska drag innehar betydande maktpositioner, som att vara statschefer eller ha andra ledande roller, kan det innebära risker och utmaningar. Dessa individer kan agera på ett sätt som främjar sina egna intressen och självbild på bekostnad av andra och samhället som helhet. Här är några potentiella risker:

  1. Beslutsfattande baserat på egenintresse: Personer med narcissistiska drag kan ta beslut som gynnar dem själva och deras självbild av storhet snarare än att ta hänsyn till samhällets bästa.
  2. Manipulativt beteende: Både narcissister och psykopater kan vara skickliga manipulatörer och använda sin makt och inflytande för att uppnå sina egna mål.
  3. Brist på empati: Bristen på empati hos psykopater kan innebära att de är omedvetna om eller bryr sig lite om hur deras beslut påverkar andra människor.
  4. Risk för korruption: Personer med dessa drag kan vara mer benägna att delta i korrupta eller oetiska handlingar om det gynnar dem själva.

Det är därför viktigt att demokratiska institutioner, kontroller och balanser är på plats för att minska risken för missbruk av makt. Dessutom är det viktigt att medborgare, medier och andra aktörer är medvetna om och övervakar beteendet hos ledare och politiska figurer för att skydda samhällets intressen och värderingar. Vilket inte verkar vara fallet

Även om inte alla personer med narcissistiska eller psykopatiska drag är farliga, är det viktigt att vara medveten om de potentiella riskerna och att främja öppenhet och ansvarighet inom politik och ledarskap.

Tror på allvar att de gör rätt

Personer med narcissistiska eller psykopatiska drag kan på allvar tro att de gör rätt, även om deras handlingar kan vara skadliga eller oetiska enligt normer och värderingar som är allmänt accepterade av samhället. Deras övertygelse om sin egen rättfärdighet och överlägsenhet kan vara så stark att de rationaliserar eller rättfärdigar sina handlingar för sig själva. Det kan bekräfta varför dagens politiska beslutsfattares handlingar betraktas av normalt fungerande individer som osunda, orationella, moraliskt tvivelaktiga och obegåvat samt avsaknaden om dess konsekvenser beteendet kan medföra. Det är sällan begåvning det handlar om.

Detta fenomen, där personer med dessa drag övertygar sig själva om att de agerar korrekt, kan vara en del av deras psykologiska försvarsmekanismer. De kan undvika att konfrontera sin brist på empati eller moraliska frågor genom att övertyga sig själva om att de agerar enligt sina egna regler eller att de följer en ”överlägsen” etisk standard. De backar aldrig från sina egna regler eller uppfattning.

Det är en av de saker som gör det utmanande att hantera personer med sådana drag i maktpositioner, eftersom de kan vara mycket övertygade om sina handlingars rättmätighet och inte är benägna att ändra sig eller erkänna fel. De kör ”ända in i kaklet” Det är därför viktigt att ha mekanismer för att övervaka och granska beslutsfattande av sådana ledare och politiska figurer för att skydda samhällets bästa.

Den Nya Världsordningens makthavare är redan på plats, beredda och programmerade för att ta över de globala ledarrollerna. Tusentals makthavare och beslutsfattare har redan genomgått Young Global Leadership-programmet. De väntar bara.

Bara vetskapen om vad västvärldens maktelit kan tänkas ha på sin agenda så är det allt annat än gott, och det får blodet att isa sig i mina ådror Jag har ändå upplevt Kubakrisen, som var det närmaste ett världskrig med kärnvapen som mänskligheten varit i närheten av.

Kort officiellt om Kubakrisen

I oktober 1962 bröt Kubakrisen ut, och den står som en av de mest ödesdigra ögonblicken i mänsklighetens historia. Krisen utspelade sig mellan de två främsta supermakterna under det kalla kriget, USA och Sovjetunionen, och hade sitt ursprung i upptäckten av sovjetiska kärnvapenmissiler på Kuba. Det allvarliga läget som uppstod fick hela världen att hålla andan.

Under denna kris, som varade knappt två veckor, kunde en ögonblicklig och fullskalig väpnad konflikt mellan supermakterna ha utlösts. Denna situation var det närmaste världen hade kommit ett världskrig sedan andra världskrigets slut. Oro, spänning och rädsla för en potentiell katastrof rådde över hela planeten.

Den 22 oktober 1962 höll USA:s president, John F. Kennedy, ett historiskt TV-tal där han avslöjade för världen att det fanns sovjetiska kärnvapenmissiler på Kuba och införde en marin blockad av ön. Detta var en avgörande stund som visade på allvaret i situationen och behovet av en snabb lösning.

Kubakrisen nådde sin kulmen den 28 oktober 1962 när USA och Sovjetunionen nådde en överenskommelse som innebar att krigsfaran avvärjdes. I utbyte mot att USA lovade att inte invadera Kuba och att ta bort sina missiler i Turkiet, åtog sig Sovjetunionen att ta bort sina missiler från Kuba.

Kubakrisen är en påminnelse om de faror och de globala konsekvenser som kunde uppstå under kalla kriget och betonar behovet av diplomatiska lösningar i kritiska situationer som hotar världsfreden.

Viktigt att notera är att: Det fanns en vilja att lösa den uppkomna situationen, och det kom till stånd genom, viljan till förhandlingar och diplomati.

Dagens maktelit

Saknar viljan till förhandlingar och diplomati, varför?

Det finns fler artiklar om Young Global Leadership-programmet

https://globalismen.se/world-economic-forums-unga-globala-ledare-avslojat/