Svenska grundlagars sårbarhet – ett demokratiskt riskmoment?

Artikel av: Globalismens Maktelit / S. Kling

Sverige har länge stoltserat med en stark demokratisk tradition, men hur robust är egentligen vårt grundlagsskydd? I takt med att politiska förändringar sker, uppstår en alltmer oroande tendens: Grundlagarna ses som justerbara instrument snarare än stabila fundament. Istället för att anpassa nya lagar till grundlagen, tycks vissa politiker och myndigheter vilja justera grundlagen för att passa den politiska utvecklingen.

Vad är syftet med grundlagar?

Grundlagar är inte som vanliga lagar – de är ryggraden i en demokrati och ska skydda folket från snabba politiska svängningar och maktmissbruk. Deras uppgift är att:

Vara stabila och svåra att ändra – så att demokratin inte kan förändras godtyckligt.
Skydda medborgarnas fri- och rättigheter, oavsett vilken regering som styr.
Fungera som en barriär mot auktoritära tendenser.
Skapa en tydlig spelplan för hur landet styrs, så att alla vet vad som gäller.

Men vad händer när politiker börjar ändra grundlagen efter sina egna behov istället för att anpassa politiken efter grundlagen? Då försvagas hela dess syfte och skyddet för demokratin urholkas.

Hur stabila är Sveriges grundlagar?

Sverige sticker ut internationellt genom att ha förvånansvärt svaga spärrar för grundlagsändringar.

Jämför vi med andra länder ser vi följande:

USA: Kräver två tredjedelars majoritet i kongressen och godkännande i tre fjärdedelar av delstaterna.
Tyskland: Vissa delar av grundlagen, särskilt skyddet för demokrati, får inte ändras alls.
Frankrike: Kräver folkomröstning vid större ändringar.
Sverige: Kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan – och ingen folkomröstning såvida inte 10% av väljarna kräver det.

Detta gör att en tillfällig riksdagsmajoritet snabbt kan förändra det svenska statsskicket, utan att folket nödvändigtvis blir tillräckligt involverat i processen.

Historiska exempel på grundlagsändringar i Sverige

Genom åren har vi sett flera ändringar av grundlagen där politiska intressen har spelat en roll:

1974 – Ny regeringsform
- Kungens makt avskaffades helt och riksdagen fick full kontroll över regeringsbildningen.
- Ingen spärr infördes för att hindra en majoritetsregering från att ändra grundlagen efter eget tycke.
2010 – EU-rätten överordnades svensk lag
- En ny paragraf skrevs in där Sverige förbinder sig att följa internationella avtal och EU-beslut.
- Konsekvensen? Sverige har mindre kontroll över sina egna grundlagar än tidigare.
Senaste årens försök att förändra grundlagen
- Diskussioner om att ändra tryckfrihetsförordningen för att bekämpa ”desinformation”.
- Förslag om att inskränka yttrandefrihetsgrundlagen för att reglera ”hat och hot”.
- Förändringar av offentlighetsprincipen, som kan begränsa medborgarnas insyn i statens arbete.

Riskerna med att ändra grundlagen efter politiska behov

Det finns två stora faror med att anpassa grundlagen efter en tillfällig politisk majoritet:

En majoritetsregering kan förändra demokratin permanent
- Om en regering får egen majoritet i två mandatperioder, kan de skriva om grundlagen utan att folket har något att säga till om.
- Exempel: En regering kan ändra hur val fungerar, begränsa yttrandefriheten eller förändra maktdelningen utan bred förankring.
Gradvis urholkning av fri- och rättigheter
- Små förändringar som tillfälliga inskränkningar kan med tiden bli permanenta.
- Exempel: En inskränkning i yttrandefriheten som först gäller ”hatretorik” kan i nästa steg användas för att tysta politiska meningsmotståndare.

Det är så demokratier försvagas – genom små, till synes oskyldiga justeringar som ingen reagerar på i tid.

Hur kan vi stärka skyddet för svenska grundlagar?

Här är några nödvändiga reformer för att förhindra att grundlagen manipuleras:

Inför krav på folkomröstning vid grundlagsändringar
- Sverige bör införa automatiskt bindande folkomröstning vid ändringar av centrala fri- och rättigheter.
Höj ribban för grundlagsändringar
- Kräv kvalificerad majoritet i riksdagen (t.ex. två tredjedelar) istället för enkel majoritet.
Inför ”orörliga” grundlagsparagrafer
- T.ex. att yttrandefrihet, tryckfrihet och rätten till demokratiska val inte får ändras alls.
Större offentlig debatt
- Grundlagsändringar får inte ske i det tysta – media och medborgare måste få bättre insyn i förslagen.

Slutsats: Grundlagarna är folkets skydd – inte politikernas verktyg

Ska grundlagen skydda oss – eller ska vi skydda grundlagen?

Just nu ser vi en farlig tendens där politiker ser grundlagen som en justerbar regelbok istället för en fast princip.

Om vi inte stärker skyddet och höjer kraven på grundlagsändringar, kan vi om några år vakna upp i en demokrati där folkets rättigheter har förändrats – utan att folket ens fick en chans att säga något.

Sverige behöver ett folkinitiativ för att stärka grundlagen – för om vi inte gör det nu, kan vi om några år stå utan möjlighet att göra det alls.

Vi måste försvara grundlagen – innan den urholkas.