Svensken Bert Bolin bakom grundandet av (IPCC) 1988.

Redaktionen Globalismen.se/ S.Kling

710 ord, 4 minuter minuters läsning.

Bert Bolin: född 15 maj 1925 i Nyköping, död 30 december 2007 i Österåker, var en central figur i utvecklingen av klimatvetenskapen och internationella klimatinsatser, men han agerade inte ensam. Hans involvering och bidrag kan ses som en del av ett större nätverk av forskare och institutioner som tillsammans arbetade för att förstå och hantera klimatförändringar. Här är en sammanfattning av hur Bert Bolin blev involverad och hans roll i klimatprojekt under 1970-talet och framåt:

Bakgrund och Tidig Karriär

Bert Bolin var en svensk meteorolog och professor vid Stockholms universitet. Han hade en stark bakgrund inom atmosfärisk kemi och meteorologi och var engagerad i forskning om atmosfäriska processer och klimat från tidigt i sin karriär.

Involvering i Internationella Klimatinitiativ

Vetenskapliga Samarbeten och Konferenser: Bolin deltog aktivt i internationella vetenskapliga samarbeten och konferenser om klimat och atmosfäriska processer. Han var involverad i organisationer som International Council for Science (ICSU) och World Meteorological Organization (WMO).
Världsklimatkonferensen 1979: Bolin spelade en viktig roll i den första Världsklimatkonferensen som hölls i Genève 1979. Konferensen samlade forskare och beslutsfattare från hela världen för att diskutera klimatförändringar. Denna konferens var ett avgörande steg mot internationell samverkan på klimatområdet.
Grundandet av IPCC: Bolins mest kända bidrag kom under slutet av 1980-talet när han blev en av de ledande figurerna bakom grundandet av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) 1988. Han blev dess första ordförande och ledde organisationen fram till 1997. IPCCarbete är avgörande för att samla och utvärdera vetenskaplig kunskap om klimatförändringar och deras effekter.

Samarbete och Stöd

Bolin var inte ensam i sina insatser. Han arbetade nära med många andra forskare och vetenskapsmän som också insåg vikten av att förstå klimatförändringar och deras potentiella konsekvenser. Här är några nyckelpunkter:

Internationella Forskningsnätverk: Bolin och hans kollegor arbetade genom internationella forskningsnätverk som ICSU och WMO för att koordinera klimatforskning och övervaka atmosfäriska förändringar.
Stöd från Nationella Regeringar och Organisationer: Nationella regeringar och internationella organisationer som FN, UNEP, och WMO stödde och finansierade forskning och initiativ som Bolin och hans kollegor var involverade i.

Slutsats

Bert Bolin var en drivande kraft och en visionär inom klimatforskningen, men hans arbete och framgångar var resultatet av samarbete med många andra forskare och stöd från olika institutioner och organisationer. Hans insatser bidrog väsentligt till att lägga grunden för den moderna förståelsen av klimatförändringar och de internationella åtgärder som krävs för att hantera dem.

FN – konferens om den mänskliga miljön (Stockholmskonferensen 1972)

Konferens hölls i Stockholm under 1970-talet. Den konferensen var den första FN-konferensen om miljö och utveckling, även känd som FN – konferens om den mänskliga miljön. Här är en översikt över denna betydelsefulla händelse:

Tid och Plats: Konferensen ägde rum i Stockholm, Sverige, från den 5 till 16 juni 1972.
Bakgrund och Syfte: Detta var den första stora internationella konferensen som fokuserade på globala miljöfrågor. Syftet var att skapa en gemensam vision och strategi för att hantera miljöproblem som påverkar mänskligheten.
Viktiga Aktörer:
- Konferensen organiserades av Förenta nationerna (FN).
- Sveriges regering, under ledning av statsminister Olof Palme, spelade en nyckelroll i att arrangera och vara värd för evenemanget.
- Maurice Strong, en kanadensisk diplomat och miljöaktivist, var generalsekreterare för konferensen och en viktig drivkraft bakom dess organisering.
Huvudresultat och Betydelse:
- Stockholmsdeklarationen: En deklaration med 26 principer som anger rättigheter och ansvar för nationer när det gäller miljön. Den betonar vikten av internationellt samarbete för att lösa miljöproblem.
- Handlingsplan: En handlingsplan med 109 rekommendationer för internationella miljöåtgärder.
- UNEP: En av de mest betydelsefulla följderna av konferensen var inrättandet av FNmiljöprogram (United Nations Environment Programme, UNEP), som grundades för att samordna internationella miljöinsatser och stödja länder i deras arbete med miljöfrågor.
Långsiktiga Effekter:
- Stockholmskonferensen markerade början på en global miljörörelse och satte miljöfrågor på den internationella politiska agendan.
- Konferensen inspirerade framtida miljökonferenser och avtal, inklusive den berömda Rio-konferensen 1992 (Earth Summit) och Parisavtalet 2015.

Sammanfattning

Stockholmskonferensen 1972 var en milstolpe i internationella miljöförhandlingar och spelade en avgörande roll i att öka medvetenheten om globala miljöproblem. Denna konferens lade grunden för många av de internationella miljöinitiativ och organisationer som finns idag, inklusive UNEP, och är en viktig del av historien om miljö- och klimatpolitik.

Avslutningsvis

Svensk meteorolog och professor: Bert Bolin vid Stockholms universitet la grunderna för den klimathysteri som skulle komma. Svenska ledartröjan är fortfarande på och Sverige leder klimathysterin vidare mot att bli världsbäst