Sverige som krigsnation – har vi tappat förståndet?
Debattinlägg: S. Kling
Inledning: När blev Sverige krigsfinansiär?
Regeringen har just presenterat sitt 18:e stödpaket till Ukraina, det största hittills, till ett värde av 13,5 miljarder kronor. Totalt har Sverige nu skickat 61,9 miljarder kronor i militärt stöd. Samtidigt står svenska folket inför ekonomisk kris, bostadsbrist och en våg av våld och kriminalitet som regeringen själva erkänt att de inte har kontroll över. Varför prioriteras krig i ett annat land framför säkerheten i det egna?
Men det slutar inte där. Nu går Sverige från donation till produktion – svensk försvarsindustri ska bygga vapen åt Ukraina för långvarig leverans. Hur blev vi plötsligt ett av Europas krigsvapenlager? Och varför hörs inga kritiska röster om detta i det politiska etablissemanget?
Sverige tar över när USA backar – varför?
Det mest slående i denna upptrappning är USA:s förändrade hållning. Tidigare Biden-administrationen har fått svårt att få igenom fortsatta miljardpaket till Ukraina, och det militära stödet har bromsats in. Så vad gör EU och Sverige? Jo, vi går in och täcker upp luckan.
Varför?
- Svenska skattepengar ska nu fylla det finansiella tomrummet som USA lämnat. Är det verkligen svenskarnas ansvar att axla detta?
- EU har insett att NATO inte längre är en garant för Ukrainas överlevnad och måste nu bygga upp sin egen vapenindustri.
- EU:s mål om en egen militärmakt kräver en fiende – och Ryssland är den perfekta fienden att hålla liv i.
- Svenska försvarsindustrin ser möjligheter att kapitalisera på kriget.
Samtidigt fortsätter den svenska regeringen att basunera ut det gamla propagandabudskapet att Ryssland är på väg att invadera hela Europa. Har någon sett några belägg för detta?
Vi har en ”moralisk skyldighet” – men mot vem?
Regeringen påstår att vi har en moralisk skyldighet att stödja Ukraina. Men har vi ingen moralisk skyldighet att ta hand om vårt eget land?
- Svenska folket lever i en otrygghet utan dess like – bomber, skjutningar och klanbaserad kriminalitet eskalerar. Vad gör regeringen? Jo, de lägger 13,5 miljarder på vapen till ett annat land.
- Pensionärer lever på existensminimum, vården krisar, bostadsmarknaden kollapsar – men vi ska ”ta ansvar för Europas säkerhet”?
- Om vi verkligen ville ha fred, varför lägger vi då miljard efter miljard på att förlänga kriget istället för att tvinga fram en förhandlingslösning?
- Svenska försvaret är försvagat och saknar egen försvarsförmåga – men vi skickar ändå iväg de vapen vi själva behöver.
Och nu ska vi dessutom börja skicka vapen till Moldavien. Hur långt ska detta gå?
Sanningen: Sverige blir en del av den militära krigsindustrin
Sverige håller på att formas till en krigsnation – men ingen pratar om det.
- Vår försvarsindustri expanderar, och vi ska nu producera vapen till Ukraina på löpande band.
- Vi finansierar andras krig medan vi själva lämnas utan resurser att lösa våra egna problem.
- Vi trappar upp Sveriges militära inblandning, men regeringen vägrar erkänna att vi i praktiken är i krig.
- Vi har gått från att vara en nation av diplomati och neutralitet till att bli en direkt part i konflikten.
Och samtidigt: Vi skapar en ännu farligare situation för Sverige. Ju mer vi skickar vapen och finansierar kriget, desto mer exponerar vi oss som en fiende till Ryssland.
Slutsats: STOPPA GALENSKAPEN NU!
Detta är inget annat än en katastrofal felprioritering och en farlig upptrappning. Den svenska regeringen väljer att fördjupa Sveriges inblandning i ett krig, trots att vi inte har förmågan att försvara vårt eget land.
Så vi frågar igen: VEM SKA BETALA PRISET?
Svenska folket? Svenska skattebetalare? Våra framtida generationer som tvingas in i ett eskalerande krig?
Det är dags att säga STOPP! innan vi vaknar upp och inser att Sverige inte längre är en nation av fred – utan en underleverantör till krigsindustrin.
Hur långt är regeringen villig att gå innan svenska folket sätter ner foten? Är allt en dimridå för en dold agenda?