Sveriges avtal om försvarssamarbete med USA undertecknat

Regeringens Pressmeddelande

Sverige och USA Stärker Försvarssamarbetet med Undertecknat Avtal

Publicerad 06 december 2023

Sverige och USA har genom försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Lloyd J. Austin III undertecknat en historisk försvarssamarbetsöverenskommelse, som markeras av en Defence Cooperation Agreement (DCA). Detta avtal reglerar flera centrala aspekter, inklusive juridiska rättigheter för amerikanska styrkor som verkar inom Sveriges gränser, tillgång till baseringsområden och förhandslagring av materiel i Sverige.

Försvarsminister Lloyd J. Austin III välkomnade sin svenska motsvarighet, Pål Jonson, till Pentagon för diskussioner om aktuella säkerhetsfrågor och en fördjupning av det bilaterala samarbetet inom försvarsområdet mellan Sverige och USA. Höjdpunkten på mötet var undertecknandet av DCA-avtalet, som nu öppnar upp för smidigare och effektivare samarbete mellan de två nationerna.

Det undertecknade avtalet representerar en viktig milstolpe i det praktiska militära samarbetet mellan Sverige och USA och bidrar till att stärka den regionala säkerheten för både Sverige och dess grannländer. Det understryker även USA:s engagemang och verkliga närvaro i regionen.

Intressant nog har USA tidigare ingått liknande DCA-avtal med flera europeiska länder, inklusive Norge. Förhandlingar om DCA pågår även med Danmark, och nyligen avslutades ett avtal med Finland.

DCA-avtalet specificerar tydligt vilka av Försvarsmaktens områden och anläggningar som kommer att vara tillgängliga för amerikanska styrkor att använda och bedriva verksamhet på. För ytterligare information om detaljerna i avtalet, hänvisas till det bifogade dokumentet.

Det är viktigt att notera att DCA-avtalet undertecknades av försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Lloyd J. Austin III den 5 december 2023. För att avtalet ska träda i kraft måste det godkännas av riksdagen och eventuella författningsändringar måste antas för att genomföra det. Det är förväntat att behandlingen i riksdagen och ikraftträdandet av avtalet kommer att äga rum under 2024.

Analys av Globalismen .se

Vad innebär detta avtal egentligen?

Sverige förblir ännu inte medlem i Nato-alliansen, och det verkar fortfarande finnas hinder för ratificering från två medlemsländer, Turkiet och Ungern. Förväntningarna på att Sverige snart ska bli medlem, trots uttalanden från USA och Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg om snar anslutning, är föremål för tveksamhet. Dessa två länder har ställt upp krav som liknar utpressning. Ungerns Viktor Orban har uttryckt missnöje med Sveriges hållning gentemot Ungern, som enligt svenska värderingar anses odemokratisk.

Vad händer om Sverige inte kommer med i Nato?

Det bilaterala försvarssamarbetsavtalet med USA kan mycket väl komma att spela en central roll oavsett om Sverige går med i Nato eller inte. Detta avtal behöver inte nödvändigtvis kopplas till Nato utan utgör en fristående överenskommelse mellan Sverige och USA, alltså inte Sverige – Nato, som syftar till att säkra fortsatt militärt samarbete. Med den osäkerhet som råder kring Natos framtid och möjliga amerikanska utträde från alliansen, finns det en växande osäkerhet om framtiden.

Överenskommelsen – Smart drag eller ren galenskap?

För Sverige innebär detta avtal en unik möjlighet att stärka sitt försvarssamarbete utan att vara Nato-medlem, samtidigt som det inte utesluter en eventuell framtida anslutning. Till skillnad från de övriga nordiska länderna, som redan är Nato-medlemmar, är Sveriges position unik. Avtalet innebär att sjutton geografiska områden i Sverige kan komma att utrustas med fasta baser för amerikanska trupper. Det exakta antalet baser och trupper som kommer att stationeras i Sverige är ännu inte fastställt. Med amerikanska trupper permanent stationerade i landet kommer Sverige att ha förmågan att snabbt svara på eventuella hot, oavsett om de kommer från öst eller väst.

Påverkan på Sveriges säkerhetsläge

Det undertecknade avtalet ger USA militära trupper och deras personal oinskränkta rättigheter (se avtalet) inom Sverige, något som den svenska regeringen har valt att avhända sig till en främmande makt. Detta har väckt vissa frågor om vad detta kan innebära för Sveriges suveränitet och säkerhet. USA har visat intresse för Sveriges strategiska läge med Gotland, som likt ett ”hangarfartyg” är en nyckelplats i Östersjön. Det finns dock skiftande åsikter om huruvida detta avtal verkligen kommer att stärka Sveriges säkerhetsläge eller om det i själva verket kan innebära en risk för landets oberoende och neutralitet.

Det är viktigt att notera att avtalet omfattar 37 sidor. För att få en fullständig översikt över dess innehåll hänvisar vi läsaren till det fullständiga avtalet här.

Det är värt att påpeka att Globalismen tidigare, 2016, lyfte frågor om potentiella faror med Sveriges avtal om värdlandsstöd med Nato.

Analysen: S.Kling/globalismen.se