Sveriges roll i Nato

Tal från Ulf Kristersson

Den 8 januari 2023 höll statsminister Ulf Kristersson ett tal
vid Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen.
Det talade ordet gäller.

Ers majestäter, ers kungliga höghet, mina damer och herrar, soldater
och sjömän.

Jag kommer att tala om Sveriges roll i Nato – men första några ord om
läget:
Europa och Sverige lever i en ny och farlig verklighet. Och vi står inför
de största försvars-, utrikes- och säkerhetspolitiska prövningarna sedan
andra världskriget. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina innebär ett
dramatiskt och långsiktigt försämrat säkerhetsläge, både i Europa och
globalt.

För Sveriges del ledde kriget till ett politiskt paradigmskifte. Vår
samlade säkerhetspolitik kommer från och med nu att präglas av större
realism. Natomedlemskapet och en kraftig upprustning av det svenska
försvaret är en omedelbar följd av denna insikt. Den nya politiken
kommer präglas av ett tydligt försvar av svenska nationella intressen.
Kriget i Ukraina sker på två fronter: ett ukrainskt försvarskrig mot
Rysslands aggression och ockupation. Och ett ryskt utmattningskrig
mot Ukrainas försvarsvilja, och inte minst mot enigheten i Väst. Allt
talar för att vi ska förbereda oss för ett långt krig. Rysslands strategiska
mål förblir oförändrade, liksom Ukrainas självklara kamp för sin frihet.
Men det är Ukraina som har rätten på sin sida.

Rysslands krig mot Ukraina har lett till att EU och Nato har uppvisat en
enighet, beslutsamhet och solidaritet som inte var självklar. Dagen före
invasionen – den 23 februari – var jag på Talludden i Helsingfors och
talade med Finlands president Sauli Niinistö. Ännu inget krig, men vi
såg båda de uppenbara riskerna. Och att kriget kunde leda till splittring i
Europa och mellan Europa och USA. Det blev krig. Men det är ett
enormt styrkebesked, att de västliga demokratierna hittills har hållit
ihop. Det är inte minst en bekräftelse på EU:s utrikespolitiska roll. När
EU verkligen prövades, klarade EU provet.

Putin sägs leva i tron att tiden är på Rysslands sida. Vårt främsta bidrag
till fred, är att i handling visa att tiden tvärtom är på Ukrainas sida.
Sverige och våra allierade måste fortsätta det omfattande ekonomiska
och militära stödet till Ukraina, fortsätta värna den europeiska och
transatlantiska sammanhållningen och fortsätta öka trycket mot
Ryssland.

Jag talade i förrgår än en gång med president Zelenskyj. Som svensk
statsminister, men denna gång också som EU:s samlande
ordförandeland. Jag underströk att vi har mycket på vår EU-agenda –
men också att ingen annan uppgift är viktigare för oss, än att
upprätthålla enigheten, öka stödet för Ukraina och öka trycket mot
Ryssland. Jag bekräftade också att det senaste svenska miklitära
stödpaketet – som var större än de tidigare åtta tillsammans – kommer
att följas av fler och kraftfulla inom kort.

Nu till Sveriges roll i Nato.

Hela Natos ansvar är också Sveriges ansvar. Vi ska vara en långsiktig,
lojal och engagerad medlem. I likhet med Norge och Danmark på sin
tid, går Sverige med i Nato utan formella förbehåll. Men vi ser – lika lite
som övriga nordiska länder – att det är aktuellt att i fredstid ha
kärnvapen på vårt eget territorium.
Därutöver tar vi med oss sex styrkor in i Nato, som kommer bli viktiga
byggstenar i vårt medlemskap.

Den första styrkan är geografisk. Med svenskt medlemskap följer ett
1600 kilometer långt lufthav som sträcker sig från Arktis till södra
Östersjön. Sverige har Östersjöns längsta strandlinje och viktiga
hamnar i Västerhavet. Sverige är länken som förbinder de östliga
Natoländerna med Atlanten. Norden blir för första gången på 500 år en
och samma försvarsgeografi, en del av samma försvarsförbund och får
ett strategiskt djup för gemensamma stridskrafter.

Sveriges och Finlands medlemskap i Nato stärker alliansen och ökar vår
gemensamma säkerhet. Sveriges marina resurser och starka position i
luften gör att vi kan ta ett stort ansvar i hela Östersjöregionen.
Den andra styrkan är svensk försvarsförmåga. Sverige är ett
högteknologiskt land och vi ska ha ett högteknologiskt försvar. Vi har
ett starkt flygvapen som bygger på ett beprövat och väl beväpnat
Gripen-system. Vi har en mycket avancerad ubåtsflotta, sofistikerad
övervakningskapacitet både över och på havet. Vi har en internationellt
erkänd och tekniskt stark underrättelsetjänst – och vi har internationellt
erfarna specialförband. Armén bygger åter på brigader som utrustas
och övas för att strida med kombinerade vapen.

Sverige stärker nu snabbt försvaret. Våra försvarsutgifter kommer
senast 2026 att nå Nato-standard om 2 procent av BNP. Kvaliteten och
tillgängligheten ökar. Luftvärnet stärks med Patriotsystemet.
Försvarsmakten har kompetent fastanställd personal – både militär och
civil. Vi har värnpliktiga av högsta klass, ett kvalificerat hemvärn och ett
brett folkligt engagemang i de frivilliga försvarsorganisationerna.
Det civila försvaret ska växa i takt med det militära – både för att kunna
skydda civilbefolkningen och för att kunna stödja det militära försvaret.
I min regering har jag därför för första gången utsett en särskild
minister med just det ansvaret. Och jag har länge personligen varit en
stark anhängare av en utökad totalförsvarsplikt.

Den tredje styrkan är vår ekonomi. Den samlade nordiska ekonomin är
storleksmässigt i paritet med Rysslands – men mycket mer sofistikerad.
Vårt näringsliv är teknologiskt avancerat, med många globala företag. Vi
är en integrerad del av världshandeln. Den nordiska regionen rankas i
topp vad gäller näringsfrihet, kapitalbildning, innovation och
konkurrenskraft. Den industriella basen är stark. Sverige har stora
företag, den största hamnen och den största finansmarknaden i norra
Europa. Det är en styrka som är direkt kopplad till vår försvarskraft.

Den fjärde styrkan är den svenska försvarsindustrin. Att fortsätta
utveckla försvarsteknologi är nödvändigt för att bygga ett starkare
kollektivt försvar av den fria världen. Svensk försvarsindustri är en
omistlig del av vårt engagemang i Nato. Nya hot måste mötas med
utveckling och tillämpning av ny teknik. Genom Natomedlemskapet
kommer produkter som utvecklas i näringslivet och särskilt i svensk
försvarsindustrin stärka hela försvarsalliansen. Ni som jobbar i Saab
och andra svenska försvarsföretag ska vara stolta över det ni gör. Det
måste sägas i klartext.

På samma sätt som Sverige är beroende av omvärlden, så utgör vår
kompetens, kapacitet och inte minst export viktiga byggstenar i de
värdekedjor som gör att våra partners och framtida allierade kan
utveckla militär förmåga. Vi ska bidra till att såväl EU som Nato
gemensamt kan fortsätta bygga en försvarsindustri i framkant för att
möta dagens och morgondagens hot.
Den femte styrkan är våra värderingar. Sverige och Norden präglas av
starka frihetliga och individualistiska värderingar. Frihet, rättvisa och
demokrati är delar av vårt DNA. Vi är beredda att försvara de här
värderingarna tillsammans med Nato-allierade.

En annan stark värdering är internationalism och engagemang för fred,
rättvisa och global säkerhet. Det har vi under lång tid visat genom
internationella militära insatser, men också med vårt engagemang för
universella fri- och rättigheter, bistånd och frihandel. Svenska
värderingar är i hög grad Natos värderingar.
Den långa traditionen av försvarsvilja är också en stark värdering. Vår
har haft en egen flotta i ett halvt årtusende. Det svenska flygvapnet var
decennierna efter andra världskriget bland de starkaste i hela världen.
För inte så länge sedan kunde vi mobilisera 800 000 man. Nu tar
Sverige återigen försvaret på stort allvar.

Det sjätte styrkan är vår nationella enighet. Sveriges Nato-medlemskap
har ett mycket brett stöd i riksdagen. Den förra regeringen byggde
allianser med likasinnade länder, särskilt med Finland, USA,
Storbritannien och Frankrike. Efter Rysslands anfall på Ukraina tog även

Socialdemokraterna i våras ställning för Nato, under ledning av min
företrädare Magdalena Andersson. Jag värdesätter den enigheten. Det
är stort att kunna ändra sig, och i ett nytt läge sätta landet främst.
Den nya regeringen fullföljer nu denna gemensamma process. Vi gör
det med starkt stöd i folkopinionen och med ett mycket starkt stöd i
Natokretsen. 28 av 30 länder har redan gjort oss till medlemmar. Och
den vanligaste frågan jag får av andra premiärministrar på EU:s
toppmöten är denna: vad kan vi göra för att hjälpa till?

Sveriges mer detaljerade roll i Nato avgörs av den kommande
gemensamma planläggningen. Som allierad kommer Sverige
solidariskt, över tid och i ett ”360-graders perspektiv” – som de heter på
Nato-språk – bidra till alliansens planläggning, övningar, operationer
och insatser.
Men jag vill redan nu peka på några konkreta åtgärder som är en
naturlig följd av det svenska medlemskapet och som jag är säker på
också har en bred uppslutning:
Det första är att Sverige kommer att gå med i 15-ländersinitiativet
till ett gemensamt missilförsvar, som lanserades på Natos
försvarsministermöte i oktober. Det kallas ”European Sky Shield
Initiative”.

Kriget i Ukraina visar hur viktigt det är med ett modernt
luftförsvar för att skydda civilbefolkning och infrastruktur. Sverige
kommer att bidra med nya förmågor, med vårt flygvapen, vårt
luftvärn och med våra sensorer som Global Eye. På land, till sjöss
och i luften har vi en mycket god lägesbild av vårt närområde.
Det andra handlar om att Sverige avser att med Gripen-plan bidra
till incidentberedskapen för Estland, Lettland och Litauen, genom
NATO:s Baltic Air Policing. Vi är också beredda att bidra till NATO:s
Air Policing i Svarta Havet och på Island. Detta är gemensamma
åtaganden för alla medlemmar.

Och det tredje är att Sverige – precis som Norge och Danmark och
en rad andra Nato-länder – är redo att bidra med
markstridsförband i Natos försvar av framför allt de baltiska
staterna. Under ledning av Storbritannien, Kanada, Tyskland och
USA förstärkte Nato redan 2017 de baltiska länderna och Polen.
Efter Rysslands anfall på Ukraina gjorde man samma sak i

Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien. Engagemanget visar
hela Natos beslutsamhet att stå emot varje aggression. Den
beslutsamheten ska även Sverige vara en del av.
Eller för att uttrycka det med den internationella solidaritetens
tydligaste språk: En attack på en medlem är en attack på alla. Eller på
ett annat lika välkänt språk – en för alla, alla för en.

Slutligen:
Till alla er som nu tjänstgör i det svenska försvaret – civila och militära,
värnpliktiga och anställda – stort tack för allt som ni gör!
Själv har jag en värnpliktig dotter på Ledningsregementet i Enköping
och en på Trängregementet i Skövde. De gör förstås, som tusentals
andra, bara sin plikt. Men vad de – och alla andra soldater och sjömän –
egentligen och ytterst gör, är att försvara vårt lands frihet. Det är stort.
Vi ser den insatsen. Tack.