Ukraina använder svenska vapen för att slå djupt in i Ryssland
Inlägget består av 3592 ord, lästid ca: 19 min.
Sverige har tillåtit Ukraina att använda sina donerade militära vapen för att slå djupt in i Ryssland – ett djärvt drag som ses som ett försök att påverka andra nationer att göra detsamma.
Kiev har länge efterlyst större frihet att träffa mål i Ryssland genom att häva de restriktioner som västländer infört för deras donerade vapen.
Medan vissa tyst har beviljat begäran, är Ukrainas viktigaste stödjare såsom USA fortfarande tveksamma på grund av möjligheten att det kan orsaka en upptrappning av konflikten.
I en intervju med den svenska tidningen Hallandsposten sa försvarsminister Pål Jonson att Kiev har utsatts för ett ”oprovocerat och olagligt anfallskrig” av Ryssland.
Han konstaterade vidare att den krigshärjade nationen har rätt att försvara sig med alla medel, även om det innebär att slå mot fiendens territorium.
”Så länge de militära aktionerna följer krigets lagar står Sverige bakom internationell rätt och Ukrainas rätt att försvara sig”, betonade Jonson.
Svenska vapen i Ukraina
Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 har Sverige redan skickat 37 miljarder svenska kronor (3,5 miljarder dollar) i militärt bistånd till den krigshärjade nationen.
Detta gör Stockholm till den nionde största givaren, med USA som fortfarande toppar listan.
Bland vapnen som den skickade var Archer självgående haubitsar , anti-skeppsmissiler och anti-tank launchers.
Den skandinaviska nationen har också tillhandahållit ammunition och reservdelar till sina tidigare donerade vapensystem.
Förra veckan meddelade den svenska regeringen att den tilldelar 75 miljarder svenska kronor (7 miljarder dollar) i militärt stöd till Kiev under de kommande tre åren.
”Nej” för Tyskland, Italien
Under helgen uppmanade Nato-chefen Jens Stoltenberg alliansens medlemmar att lätta på sina förbud mot att använda vapen som de levererat till Ukraina.
Han hävdade att om den krigshärjade nationen nekas rätten att träffa mål inne i Ryssland, skulle det vara svårt för landet att försvara sig.
Trots hans uppmaning förblev Italien fast vid sitt beslut och sa att landet ”inte är i krig med någon.”
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz motsatte sig också den bredare användningen av vapen från Berlin eftersom det kunde förvandla konflikten till ett ”stort krig”.