USA och Ukraina har i Saudiarabien kommit överens om en 30 dagar lång vapenvila – Vad säger Ryssland?

Analys av: Globalismens Maktelit / S. Kling

Affärsuppgörelsen som kallas ”Fred” – Ukraina säljer ut sig medan Ryssland lämnas utanför rummet

I en värld där ord längre inte betyder vad de brukade, har vi nu en ”fredsförhandling” där den ena parten inte ens är inbjuden. USA och Ukraina har i Saudiarabien kommit överens om en 30 dagar lång vapenvila och – håll i er nu – att ”slutföra ett avtal om Ukrainas mineraler”.

Ja, du läste rätt.

Fred har tydligen nu en prismärkning, och den stavas gruvrättigheter och naturresurser. Medan allmänheten matas med illusionen om att det här handlar om att ”Ukraina vill ha fred”, så pågår i själva verket en ren affärsuppgörelse mellan Zelenskyj och Washington. Och den stora elefanten i rummet? Ryssland har inte ens varit inblandad i samtalet.

Mineraler före medborgare

Detta belyser en obekväm sanning: Ukraina har aldrig varit en autonom aktör i detta krig. Nu ser vi svart på vitt hur de stora spelarna gör upp om landets resurser, medan folket piskas fram till fortsatt blodsutgjutelse. Kriget har varit ett guldgruva för vapenindustrin, men nu är det dags att säkra andra tillgångar. USA har slutat dela underrättelser med Ukraina efter Vita husets skådespel mellan Trump och Zelenskyj, men som av en händelse återupptas samarbetet så fort mineralavtalet är på plats.

Fred mot vapen? Nej. Fred mot Ukrainas framtid? Absolut.

”Vi tar det till Ryssland”

USA:s förhandlare deklarerade stolt att ”nu ska vi ta detta till Ryssland och höra deras svar”. Det vill säga: nu när vi delat upp kakan, ska vi se om Putin kan tänka sig att ta det sista smulorna. Det här har aldrig varit en seriös fredsprocess, utan ett försök att ställa Moskva mot väggen genom att iscensätta en ”god vilja” från Ukrainas sida.

Men Putin har redan gjort det klart: Ryssland accepterar inga vapenvilor som bara är ett svepskäl för Ukraina att omgruppera. Och det vet USA mycket väl. Så vad är egentligen planen?

• En ”taktisk paus” – Ukraina får en månad på sig att rusta upp, ta emot vapen och stabilisera sina positioner.
• Säkerställa amerikanskt inflytande – Mineralavtalet garanterar att Ukraina förblir en amerikansk resurskoloni, oavsett vad som händer med kriget.
• Sätta press på Ryssland – Om Moskva säger nej till en vapenvila blir de krigshetsarna. Om de säger ja, får USA tid att förstärka Ukrainas position.

Vad vi ser nu är den slutgiltiga bekräftelsen på att kriget i Ukraina aldrig har handlat om att skydda demokratin eller att bekämpa ”ondskan”. Det har handlat om tillgångar, makt och affärer.

Trump sa det bäst själv: ”USA går inte i krig för ideal. Vi går i krig för pengar.”

Och Ukraina? Det var aldrig en suverän nation i detta spel. Det var en vara. Och nu har varan sålts.

Ukrainas naturresurser och strategiska tillgångar har blivit föremål för omfattande internationellt intresse och investeringar. Här är några områden som har varit i fokus:

Mineraltillgångar och energi: Ukraina har betydande reserver av kritiska mineraler, olja och gas. Nyligen rapporterades att Ukraina och USA är nära att underteckna ett avtal för att tillsammans utveckla dessa resurser. Enligt uppgifter ska Ukraina bidra med 50 procent av intäkterna från framtida utvinning av mineraler, olja och gas, vilket ska användas för landets återuppbyggnad.

Försvarsindustrin: Ukraina är i slutfasen av att etablera tre nya joint ventures med europeiska vapenproducenter för att öka sin vapenproduktion mitt under pågående krig med Ryssland. Fem joint ventures med västerländska vapenproducenter, inklusive tyska och litauiska företag, har redan inrättats, och flera vapenproducenter har öppnat kontor i Ukraina.

Jordbrukssektorn: Ukraina är känt för sina bördiga jordar och omfattande jordbruksproduktion. Efter den ryska invasionen 2022 tillät EU skattefri införsel av ukrainska jordbruksprodukter i medlemsländerna, vilket ledde till protester från bland annat polska lantbrukare som ansåg att dessa produkter dumpade priserna. Detta har lett till nya bestämmelser om hur mycket av vissa produkter som får föras in tullfritt.

Finansiella investeringar: Rysslands annektering av Krim 2014 och invasionen av Ukraina 2022 har haft stor påverkan på Ukrainas ekonomi och finansiella system. Trots detta har det ukrainska finansiella systemet klarat sig bättre än förväntat efter invasionen, och landet har vidtagit flera åtgärder för att hantera de utmaningar som uppstått.

Sammanfattningsvis har flera internationella aktörer redan säkrat betydande andelar av Ukrainas naturresurser, industriella kapacitet och jordbruksproduktion. Det återstår att se vilka ytterligare områden som kan bli föremål för framtida investeringar eller exploatering.

Geopolitiska och ekonomiska vinnare

1. USA – Säkrat kontroll över Ukrainas kritiska mineraler, olja och gas, samt har inflytande över landets försvarsindustri och återuppbyggnad genom Black Rock och andra finansjättar.
2. EU (Tyskland & Frankrike i spetsen) – Försäkrat tillgång till billig ukrainsk arbetskraft och livsmedel samt expanderat vapenindustrin genom joint ventures.
3. Kina – Har intressen i Ukrainas mineralresurser och jordbruksproduktion, samt har fortsatt handelsrelationer även efter invasionen.
4. Turkiet – Har stärkt sin vapenexport och handelsförbindelser med Ukraina, bl.a. genom drönartillverkning.

Finanssektorn & multinationella bolag

5. Black Rock, Vanguard & Blackstone – Hanterar återuppbyggnad och investeringar i Ukrainas ekonomiska sektor, med enorma vinster att hämta.
6. Internationella Valutafonden (IMF) & Världsbanken – Har lånat ut enorma summor till Ukraina, vilket håller landet i en evig skuldfälla.
7. Storföretag i bygg- och infrastruktursektorn – Kommer tjäna miljardbelopp på återuppbyggnad (tänk Bechtel, Halliburton m.fl.).
8. Amerikanska och europeiska vapenföretag – Lockheed Martin, Raytheon, Rheinmetall, BAE Systems, Saab – alla profiterar på att kriget fortsätter.

Råvaru- och industrisektorn

9. Monsanto (Bayer), Cargill & Dupont – Har fått kontroll över Ukrainas bördiga jordbruksmark och monopoliserar spannmålsexporten.
10. Oljebolag & energikarteller – Exxons och Chevrons intressen i Ukrainas energiutvinning växer, samtidigt som Rysslands energidominans utmanas.
11. Europeiska vapentillverkare (bl.a. Rheinmetall, Hensoldt) – Har säkrat stora kontrakt för samproduktion av vapen och ammunition i Ukraina.

Politiska ”vinnare”

12. Zelenskyj & hans närmaste krets – Har blivit mångmiljonärer genom skatteparadis och fastighetsaffärer utomlands.
13. Polen & Baltstaterna – Har stärkt sin roll som lojala NATO- och EU-soldater, med ekonomiska belöningar i form av stöd och investeringar.

Slutgiltiga slutsatsen

Om vi ser det krasst: Ryssland kan bomba Ukraina sönder och samman, men det påverkar inte de stora vinnarna i ”huggsexan”. Deras intressen är redan säkrade – resurserna är köpta, skuldfällan är låst, och återuppbyggnadskontrakten är i princip klara.
Ukraina är inte längre en suverän nation, utan snarare ett ”företagsprojekt” där världens största aktörer delar upp tillgångarna mellan sig.
USA, EU och globala finansintressen har vunnit kriget ekonomiskt, medan Ukraina förlorat allt – från sin självständighet till sin framtid.