USA väntas godkänna stödpaket med klusterbomber till Ukraina

Klusterbomberna är kontroversiella och bannlysta av flera länder genom:

1. Oslo-deklarationen:
   Oslo-deklarationen är en politisk deklaration som antogs vid Oslo-konferensen om klusterammunition i februari 2007. Deklarationen uttrycker den politiska viljan hos de länder som undertecknade den att arbeta mot ett klusterbombfritt samhälle. Den uppmanar länderna att vidta åtgärder för att förhindra användningen, produktionen, överföringen och lagringen av klusterammunition. Deklarationen är inte juridiskt bindande och har ingen formell implementeringsmekanism.

1. Oslo-överenskommelsen:
   Oslo-överenskommelsen, officiellt känd som Konventionen om klusterammunition (Convention on Cluster Munitions, CCM), är en internationell konvention som förbjuder användningen, produktionen, lagringen och överföringen av klusterammunition. Överenskommelsen skapades som en direkt följd av Oslo-deklarationen. Den undertecknades första gången i Oslo, Norge, i december 2008 och trädde i kraft den 1 augusti 2010. Överenskommelsen är juridiskt bindande och fastställer rättsliga åtaganden för de länder som ratificerar den. Den fastställer även bestämmelser för att bistå offren och hjälpa till med utrensning av explosiva lämningar.

Sammanfattningsvis är:
Oslo-deklarationen en politisk viljeåtgärd och en uppmaning till länder att arbeta mot ett klusterbombfritt samhälle, medan Oslo-överenskommelsen är en bindande internationell konvention som förbjuder klusterammunition och fastställer juridiska åtaganden för de länder som ratificerar den.

För närvarande har över 108 länder 2020 anslutit sig till Oslokonventionen och åtagit sig att följa dess bestämmelser. Dessa länder förbinder sig att inte använda klusterammunition och att arbeta för att eliminera användningen av dessa vapen globalt.

Länder som i september 2021 inte hade undertecknat Oslo-deklarationen:

Klusterbomber är vapen som ofta anses vara kontroversiella på grund av deras långsiktiga humanitära och miljömässiga konsekvenser. De används för att sprida många mindre underammunitioner (fler mindre sprängämnesenheter) över ett stort område, och det är vanligt att en del av dessa underammunitioner inte detonerar vid den första explosionen. Det kan leda till att områden blir fyllda med farliga blindgångare som fortsätter att hota civilbefolkningen långt efter konflikten har upphört.

Några exempel på länder som antagit Oslo-överenskommelsen:

1. Norge: Norge är en av de främsta förespråkarna för förbud mot klusterbomber och var värd för Oslokonventionens förhandlingar. Landet har också förbjudit användningen, produktionen, överföringen och lagringen av klusterbomber.
2. Tyskland: Tyskland har förbjudit klusterbomber sedan 2010 och är en aktiv förespråkare för att få andra länder att ansluta sig till förbudet.
3. Storbritannien: Storbritannien har förbjudit användningen och försäljningen av klusterbomber sedan 2010.
4. Kanada: Kanada förbjöd klusterbomber 1997 och har engagerat sig starkt för internationella ansträngningar för att eliminera användningen av dessa vapen.
5. Australien: Australien har förbjudit klusterbomber sedan 2011 och arbetar för att främja globalt förbud mot dessa vapen.
6. Schweiz: Schweiz antog en lag 2012 som förbjuder produktion, utveckling, förvärv och överföring av klusterbomber.
7. Nya Zeeland: Nya Zeeland förbjöd klusterbomber 2009 och arbetar aktivt för att främja ett globalt förbud.
8. Irland: Irland har förbjudit klusterbomber sedan 2008 och har varit en stark förespråkare för att få fler länder att ansluta sig till förbudet.
9. Belgien: Belgien införde ett förbud mot klusterbomber 2006 och har aktivt deltagit i internationella insatser för att reglera och eliminera användningen av dessa vapen.
10. Luxemburg: Luxemburg har förbjudit klusterbomber sedan 2009 och är en stark förespråkare för förbudet och humanitära insatser.
11. Mexiko: Mexiko antog en lag 2011 som förbjuder produktion, överföring och användning av klusterbomber.
12. Ecuador: Ecuador förbjöd klusterbomber 2010 och har också engagerat sig i att främja globala ansträngningar för att förbjuda dessa vapen.

Sverige antog Oslo-deklarationen och Oslo-överenskommelsen, om förbud mot klusterammunition (ratificerade) vilket är bindande.

Sverige antog Oslo-överenskommelsen om förbud mot klusterammunition genom att underteckna den och skedde den 3 december 2008. Efter undertecknandet genomgick överenskommelsen en process för ratificering i Sverige. Sverige ratificerade överenskommelsen den 1 augusti 2012, vilket innebär att landet formellt blev bundet av överenskommelsens förpliktelser. Genom ratificeringen åtog sig Sverige att följa förbudet mot användning, produktion, överföring och lagring av klusterammunition enligt gällande bestämmelser.

Länder som inte antagit överenskommelsen (ratificerat)

Ukraina

Ukraina har inte ratificerat Oslo-överenskommelsen men är för Oslo-deklarationen förbud mot klusterammunition men är därmed inte bundet av konventionens förpliktelser, rent juridiskt sett. Ukraina anslöt sig bara till Oslo-deklarationen. Ukraina är inte bundna, rent juridiskt sett, att följa det Oslo-överenskommelsen innebär när det gäller förbudet mot användning, produktion, överföring och lagring av klusterammunition. men genom att följa Oslo-deklarationen de godkänt blir det moraliskt motsägelsefullt. att använda klusterbomber som USA nu är beredda att skicka och bistå Ukraina med.

Det är viktigt att notera att:
trots Ukrainas antagande av Oslo-deklarationen men inte i Oslo-överenskommelsen har det funnits rapporter om användningen av klusterammunition i konflikten i östra Ukraina. Användningen av klusterammunition strider mot Oslo-deklarationens bestämmelser, och internationella organisationer har dokumenterat och fördömt sådana handlingar. Det är viktigt att konfliktparternas ansvar och eventuella överträdelser av internationella förbud undersöks och hanteras i enlighet med internationell rätt.

Ryssland

Ryssland har inte ratificerat Oslokonventionen om förbud mot klusterammunition. Det innebär att Ryssland inte är formellt bundet av konventionens förpliktelser. Ryssland har uttryckt oro över vissa aspekter av konventionen och har inte anslutit sig till den.

USA

USA har inte förbjudit klusterbomber. USA har undertecknat deklarationen om förbud, men ännu inte ratificerat, Oslo-överenskommelsen om förbud mot klusterammunition. Det innebär att USA inte är formellt bundet av fördragets förpliktelser. USA har dock vidtagit vissa begränsningar och restriktioner när det gäller användningen av klusterbomber.

År 2008 utfärdade USA:s försvarsministerium en policy som förbjuder användningen av klusterbomber med en säkerhetsmekanism som resulterar i mer än en procent blindgångare. Dessutom har USA förbundit sig att sluta använda klusterbomber efter 2018 som inte uppfyller denna standard. Det finns dock ingen lagstiftning som förbjuder produktion, överföring eller lagring av klusterbomber.

Återstår att se:

Vad Etablerade medier, Politiker och övriga Västvärldens ledare. samt Stater som antagit Osloöverenskommelsen kommer att reagera om nu USA skicka klusterbomber till Ukraina. Kommer det ett kraftfullt fördömande?

I nuläget 6 juli 2023 väntas USA skicka tusentals klusterbomber till Ukraina. som del av sitt senaste stödpaket, enligt källor till AP.

Varken USA eller Ryssland eller Ukraina har förbundit sig till denna överenskommelse endast deklarationen Ukraina har tidigare brutit mot deklarationen likväl överenskommelsen, hur gör de denna gång?

Konstigt nog säger mig känslan att inget kraftfullt fördömande kommer att ske, likaså är känslan att, Ukrainas Volodymyr Zelenskyj bryta mot Oslodeklarationen. Vi kommer se facit.

Redaktionellt material/S.Kling/globalismen.se