USA:s krigsmakt vill endast använda “Sverige som uppmarschområde”, i kriget mot Ryssland

Tillbakablick

Den 18 maj 2022 lämnade Sverige in sin ansökan om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO). Vid början av det nya året, den 1 januari 2024, återstår nu endast Ungern att ratificera Sveriges medlemskap.

Sverige och USA har, genom försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Lloyd J. Austin III, undertecknat ett försvarssamarbetsavtal. Detta avtal markerar en överenskommelse om de villkor under vilka amerikanska styrkor kan operera inom Sverige. Avtalet, känt som ett DCA (Defence Cooperation Agreement), reglerar en mängd frågor, inklusive den rättsliga ställningen för amerikanska styrkor, tillgång till basområden och förhandslagring av materiel i Sverige.

Undertecknandet av DCA ägde rum den 5 december 2023 och involverade försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Lloyd J. Austin III. För att avtalet ska träda i kraft krävs godkännande från Sveriges riksdag samt beslut om författningsändringar som krävs för att genomföra det. För närvarande, vid början av 2024, har Sveriges riksdag ännu inte godkänt avtalet.

Dubbla avtal?

Vad är syftet med ett potentiellt NATO-medlemskap och ett ytterligare bilateralt avtal för utökat försvarssamarbete mellan Sverige och USA:s väpnade styrkor? Denna frågeställning ger upphov till spekulationer, särskilt när vi ser bortom den officiella förklaringen från regeringen och försvarsminister Pål Jonson om behovet av att stärka det svenska försvaret med tanke på den ökande spänningen i den internationella omvärlden. Vilka hotar egentligen Sverige? Är det Ryssland eller USA? Har regeringen insikt om att NATO kanske inte är en fullständig säkerhetstillgång, och är detta därför de överväger bilaterala avtal i hopp om att få stöd från USA:s väpnade styrkor?

Sverige och North Atlantic Treaty Organization NATO

Vilken form av stöd kan Sverige rimligen förvänta sig eller erhålla från andra NATO-länder? I det värsta scenariot kan det tänkas att ingen hjälp alls är möjlig, medan i det bästa scenariot kan det innebära leveranser av förnödenheter, medicinsk assistans och andra resurser. Den utveckling av konflikten i övriga västvärlden kan i värsta fall göra det omöjligt för militära styrkor från andra NATO-länder att ge Sverige stöd. Sverige kanske inte ensam behöver hjälp, och detta väcker frågan om hur vi skulle lösa den situationen.

Det är också värt att överväga att svenska soldater kan vara engagerade i att bistå andra NATO-länder, exempelvis i Baltikum. Hur skulle vi hantera den situationen?

USA:s Krigsmakt placeras ut på 17 militärbaser i Sverige. Från söder till Norr

Det bilaterala avtalet mellan USA och Sverige, undertecknat av försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Lloyd J. Austin III, kan inte betraktas som ett win-win-avtal där alla parter gynnas. Istället är det ett avtal som främst gynnar USA. Sverige åtar sig skyldigheter gentemot amerikanska styrkor och deras personal, och det begränsar också vissa av Sveriges befogenheter. Avtalet kan granskas i sin helhet: här, och en promemoria som berör de författningsändringar som måste göras, som du kan läsa här: här.

Danmark, Norge och Finland har liknande avtal med USA:s försvarsmakt, men de har en reservation som förbjuder placering av kärnvapen på deras territorier under fredstid. Sverige har valt att avstå från denna reservation, och detta väcker frågan varför. Enligt försvarsminister Pål Jonson är svaret att det inte behövs. För Sveriges befolkning räcker misstanken om att kärnvapen kan komma att förvaras på svenskt territorium under fredstid oroande, tills motsatsen bevisas. I händelse av ett kommande krig skulle Sverige då kunna bli en betydande militärbas för USA.

Amerikanska styrkor, både i Norge och Sverige, kommer att vara fullt engagerade i sina uppgifter och utgöra frontstyrkor i de skandinaviska länderna, längs den utsträckta gränsen mot Ryssland. Det är viktigt att förstå att vi inte kan förvänta oss att de amerikanska styrkorna samtidigt ska försvara Sverige. Istället kan det vara att man räknar med att NATO-styrkor kommer att ingripa i ett sådant scenario. I detta sammanhang kan man även tänka sig behovet av både NATO och amerikanska styrkor, även om det förblir en teoretisk tanke. Tanken att upprätta amerikanska baser i hela Skandinavien behöver inte nödvändigtvis vara kopplad till krig. Det kan även handla om att förbereda sig för framtida projekt, som Nordkalottenfrågan.

Sammanfattningsvis

Sveriges beslut att ansluta sig till NATO och USA är en komplex fråga som väcker många diskussioner om landets säkerhetspolitik och suveränitet. Det är en situation som fortsätter att utvecklas, och framtiden kommer att utvisa hur dessa avtal och beslut kommer att påverka Sverige och dess roll i den internationella säkerhetsdynamiken. Inget av ovan, är lika med sanning, utan ren spekulation. Du får ha din egen uppfattning och jag min. Du avgör din egen sanning.